Jag har köpt en häst!

Rörstrand – Gun von Wittrock

Rörstrand

Annonser

Jag saknar solen i mitt liv.

Alltså denna häst. Jag saknar honom. Jag saknar de träningar vi hade och jag saknar lukten i mina kläder.

Jag hoppas att det snart blir ändring på detta och att jag återigen får rida på hans rygg. Men det är svårt att få tiden att räcka till nu med två små hemma och jag vill inte ta på mig ansvar som jag sen inte kan leva upp till :(

Men tids nog. Jag håller tummarna! :)

Sötgurka på ponnyutställning!

Vilde, min lilla cowboy.

Vi var på Shetlandsponnyutställning förra helgen. Dock var det inte hästarna som var det mest intressanta för Vilde, det var ju så klart traktorn. Som vanligt med andra ord. Men jag, jag trivdes som fisken i vattnet bland alla små ponnysar :)

Min dröm är ju att köpa en liten 75a och pyssla på med. Alltså en 75cm minishettis. Jag har faktiskt spanat in en vacker herre på två år. Midgårds Muffin. Han skulle vara perfekt :)

 

Visst är han vacker?? :) Han ligger just nu ute på annons och det kliar verkligen i mina fingrar. Det är synd att jag inte kan ställa honom i vårt stall i Svedje. Det hade underlättat. För det blir ju rätt dyrt att hyra in sig i ett stall. Att betala 2000kr för en liten 75a som knappt äter något och som knappt tar någon plats kan jag inte göra. Det går inte. Då kan jag ju lika gärna köpa en stor häst och köra igång på riktigt i g e n.

Jag har förvisso fått ett schysst pris hos Karro. Men ändå. Jag vet inte. Det känns lite fel att lägga kulorna på detta. Är det meningen så kommer chansen att ligga kvar, eller hur? Jag får sjå mig. Jag måste.

No working mama.

Tyvärr, de gick vidare med den andra kandidaten.

Tråkigt, absolut. Men man får inte låta sig nedslås. Jag väljer att istället det positiva i det hela. Nu kan jag spendera ett par extra timmar i stallet. Och framför allt fortsätta njuta av Elvas bebistid :) Dessutom är det deras förlust! ;)

Hur fungerar ni, blir ni så där sjukt besvikna på er själv när ni inte kommit vidare på en intervju eller kan ni med lätthet skaka av er det?

Ute på bonngårn med Vilde!

Iiiihihihi :)

I lördags var vi ut och hälsade på snälla Martina och alla hennes djur! Vilde tyckte det var rätt spännande men mest förtjust var han så klart i traktorn! Det var den som genast drog till sig hans uppmärksamhet trots att det kom en tupp och hel flock med ankor och hönor mot honom.

På gården går det fria hönor, ankor, en tupp, en gris och ett gäng katter. Sen finns det får, getter och hästar i hagen. Och en hund i hundgårn :) Vad härligt. Så ska jag också ha det när vi ror iland mitt drömhem ;)

Det jag nästan tyckte var mest roligt var grisen Atlas. Sjukt söt! :D Det är en väldigt gammal gris, 17 år tror jag hon sa? Men vad gör det, han var snäll och vi matade honom med äpplen :)

Det absolut läskigaste måste ha varit tuppen. Den såg helt livsfarligt ut. Nu är det en väldigt snäll och stilig tupp. Men han ser trots det väldigt obehaglig ut =/ Han är dessutom nästan lika hög som Vilde! :O

Nästa sommar kanske vi får låna ett par hönor av snälla Martina och ha här hemma. Det blir ju perfekt för då har vi nog skaffat oss ett staket också :) Kollo för hönor, så festligt!

 

Han mjuknar :)

Jag hittade ännu en intressant ponny till Vilde. Och denna gång när jag visade min älskade man så sa han; Mhä, vilken sötVad kostar den då?

Så det tar sig!! :)

 

Han är ju så söt att man nästan smäller av!! Hade vi bara haft ett stall..

365 dagar sen du dog.

Idag, på dagen, är det 365 dagar sen Kyrkoryks Zantina lämnade detta liv för ett annat.

Hon fick tyvärr inte välja detta själv :'( Om det var en olycka eller vad det nu var..

Jag saknar henne.

Varför är det alltid så att man hela tiden kommer på saker man borde sagt och gjort när det är för sent?! Jag önskar mig gång på gång tillbaka till den dagen då jag lät mitt nyfunna intresse för killar och fest gå ut över Sannie. Jag önskar mig tillbaka bara för att få göra om och göra rätt. Från att ha varit i stallet nästan dygnet runt till att endast vara där 1-2h är fel! Och inte nog med det, oftast under de timmarna jag var där var  jag jättestressad för jag ville ju så gärna vara mina ”vänner” till lags och inte be dem vänta när vi skulle hitta på saker. I stället fick min allra bästa vän vänta, min häst :'(

Jag blir så ruskigt arg på mig själv när jag tänker på detta. Det här är en av de eviga ångesttankarna jag aldrig kommer att bli av med. Jag blir så arg och ledsen att det sprutar tårar ur mig bara jag skriver om det.

Fina, fina Sannie.

Självklart var det inte så alla dagar, att jag stressade igenom allt och inte tog mig tid. Men jag önskar att det var mer som åren i början hela vägen ut. När man v e r k l i g e n tog sig tid.

Jag är dock glad över att lilla Wilma red henne, tävlade med henne och bara mös med henne under tiden då jag inte gjorde det. Sannie lyste åter upp och verkade trivas som fisken i vattnet :)

Underbar minishettis till Vilde! ;)

Åååååååååh, jag har hittade den perfekta hästen för våran familj!!! :) En sån här gång kan jag bara önska att vi fått bott på landet och haft eget stall. I det fallet så hade det varit en deal, på en gång. Men Mattias har sagt, väldigt bestämt, att det inte blir någon häst förrän vi flyttat och har möjlighet till egen uppstallning. Det kostar för mycket pengar annars. Och det är sant.

Men ändå, jag kan inte låta bli att falla in på dessa annonser. Jag tycker dessutom att Prinsen verkar vara en underbar herre! Och han är endast 77cm, min maxhöjd för shettis! Att han dessutom har fyra vita strumpor och fyra fina vita hovar gör ju inte saken sämre!! :) För att inte nämna manen, lovely! Och han bor inte så långt bort, Storuman!

Kan inte någon tänka sig stalla upp honom åt mig, for free? ;)

http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=600368&inriktning=&typ=

Annonsid: 600368

Att han är inkörd är ju helt enkelt toppen, då kan ju till och med Mattias njuta av det hela, eller hur? ;)

Mhä, a shiny horse – The Akhal-Teke :)

Visste ni att det finns en skimrande gyllene hästras? Jag hade ingen aning förrän till idag. The Akhal-Teke. Men med tanke på att det bara finns cirka 3500 hästar i världen av denna ras, är det inte konstig ;)

En häst i guld alltså! :D

Hästrasen upptäcktes 3000-2000 f.Kr och är en direkt ättling till den turkmenska hästen som levde under antiken. Achaltekeern kan vara världens äldsta hästras och deras förfäder var troligtvis de första hästarna som domesticerades.
Achaltekeern, som är lite av hästvärldens mysterium, är den moderna motsvarigheten till häst typ 3, en av de fyra typer som anses ligga till grund för alla dagens hästar. Den representerar den tunnhudade och värmetåliga ökenhästen med fin hårrem och det kan finnas ett samband mellan achaltekeern och en gren av arabiska galopphästar som kallas ”Munaghi”. Enligt ryska sägner, som dock inte går att bekräfta, så är achaltekeerna en ren och egen ras som är lika gammal som detarabiska fullblodet. Vare sig detta är sant eller inte så är rasen nästan identisk med de lämningar man hittat av hästarnas förfäder typ 3. Denna häst typ 3 anses vara förfader till alla dagens orientaliska fullblodshästar och innefattar då achaltekeern, det arabiska fullblodet, den nordafrikanskaBerberhästen och den numera utdöda turkmenska hästen.
Akhal-tekén har ett särpräglat utseende och rör sig med vägvinnande och smidiga rörelser. I dag är akhal-tekén en galopphäst, en distanshäst och en tävlingshäst i hoppning och dressyr. Guldvinnaren i dressyr under olympiska spelen 1960 i Rom, var en akhal-tekehingst vid namn Absent.

Achaltekeerna har ett finskuret huvud med en rak eller lätt utåtbuktande nosprofil och långa öron. Ögonen är också tydligt mandelformade. Man och svans är ofta silkeslena men tunna med lite tagel. Ryggen är lång med lätt muskulatur och korset är oftast relativt platt. Huden är mycket tunn med en fin hårrem. Benen är fina och smal men mycket starka och tåliga. Revbenen är väl utvecklade, medan buken oftast är smal, vilket ger hästen en ”greyhound-liknande” exteriör.

En av de mest framträdande egenskaperna hos Achaltekeerna är den metalliska glansen i pälsen, som är mjuk, ganska tunn och silkeslen. Den vanligaste färgen är gulbrun, även kallad bork, men även svart, brun, fux, isabell, skimmel och mer ovanliga färger somCremello och perlino förekommer. Dock är inte brutna färger som tigrerad eller skäck tillåtet. Hästarna är oftast kraftigt apelkastade. Den gyllene tonen som oftast finns hos hästarna anses ha fungerat som ett kamoflauge i öknen.

Achaltekeer-hästarna är kända för att vara tuffa och tåliga och mycket ihärdiga. Akhal-tekén har mer och mer blivit distanshäst än kapplöpningshäst eftersom det engelska fullblodet har gått om Achaltekeerhästen som de mest framstående galopphästarna. Istället kan de springa långa sträckor under dåliga förhållanden. Det mest kända uthållighetsrekordet sattes under ritten på 415 mil mellan Ashkhabad och Moskva på 84 dagar med ett minimum av vatten och foder. 96 mil av vägen gick nämligen genom ökentrakter. Denna distansritt genomfördes 1935.