Den glada gossen!

Blir man inte varm i hjärtat så säg? Vilde är så himla go och glad på dagarna. Vårt lilla busfrö!

 

Men det är klart, vi har ju haft lyxen att få att Mattias hemma nu i flera vekor. Klart man blir glad då!! :)

Tänk om man kunde få vara hemma båda föräldrar samtidigt och göra lite som man vill med sin FP. Vad härligt det skulle kunna bli för så många fler! Vi har ju chansen att få vara tillsammans för att Mattias kan ta FP för Vilde medan jag tar det för Elva men jag tänkte på alla andra som inte har den möjligheten.

Höst Elva! :)

Jag kan inte låta bli att ta en massa kort nu när jag pratar med Elva. Hon gör iof ganska lika saker. Men vem kan motstå ett spädbarnsskratt? :) De ler ju verkligen helhjärtat och ärligt! Inte som vi vuxna kan göra, dra på ett fejksmile i tid och otid =P

-Glädje-

Skrattande Elva!

Tösen har börjat skratta, and i love it! :)

Hon har blivit så himla stor under de senaste veckorna. Hon har definitivt vuxit ur stl 50 och näst intill stl 56 också. Hon använder nr 2 på blöjor och vi måste nog byta upp oss vilken dag som helst :)

Gud vad jag längtar tills hon blir stadig i ryggen. Så hon kan sitta upp och leka :) Då kan hon och Vilde göra saker ihop!! Just nu kan hon ju bara sitta i hans knä, och han är ju för rastlös för att tycka att det är roligt någon längre stund ;)

Chain reaction

Mitt lilla hjärtefrö. Har man en dålig dag så spelar det ingen roll. Man kan inte annat än att ryckas med när de små är busiga och glada över livet :) Vilde, min lilla, lilla korv. Du är GULD!

 

 

 

-Glädje-

Brothers in arms.

Det finns människor som får en att må bra ända in i själen. Sen finns de människor som får en att ifrågasätta sig själv, som får en att tappa självkänslan. I mitt liv omger jag mig nu i stort sett bara av den första sorten. Det kallar jag ett rikt liv! :)

Kan man annat än att bli varm i själen när man ser dessa godingar?

Jag älskar er, mina fina vänner! :)

Omger man sig med rätt vänner blir livet så mycket skönare. Allt känns lite enklare trots att det kan vara ett superhögt berg som ska bestigas. Med stöd i ryggen klarar man faktiskt det mesta! :)

Förr hade jag verkligen inget annat än fel folk runt om mig. Ständigt trycktes jag ner och de fick mig att känna mig så liten. Sådana vänner behöver faktiskt ingen. Det är synd att man inte ser det själv när man är i det läget. Allt går just då ut på att visa sig värdig deras sällskap liksom.. Så befängt.

(Midsommarbilder)