Apropå BB väskan

Jag har fortfarande inte packat ur BB väskan :( Men en sak kan jag då säga, denna gång använde jag absolut inte lika mycket saker som jag gjorde med Vilde. Jag gjorde en superbra lista på saker jag packade, använde och inte använde efter förlossningen med honom så jag tänkte gör en likadan nu! :) Kom nu ihåg att jag lärde mig av den förra lisan så denna kan ju upplevas lite sparsam ;)

Det jag inte använde är överstruket.

  • Amningsinlägg  Mjölken sprutar ju inte direkt de första dagarna
  • AmningsBH 
  • Riktig BH
  • Beige cardigan
  • Smink, dvs mascara
  • Svarta mysbyxorna till mig
  • Grön munkjacka till mig
  • Blått spagetti-linne till mig
  • Grått spagetti-linne till mig
  • Schampo/Balsam/tvål/tandborste/borste
  • Kamera + batteri
  • Dator
  • Några små kräkhanddukar  – Elva kräktes aldrig, de gör hon fortfarande inte.
  • Napp
  • Tre mysfiltar till bebis – BB’s täcken är mysiga, använde bara den virkade.
  • Två gosekaniner – Använde bara Trasan (en av gosisarna).
  • Två pyjamaser stl 50 – Fick en ny av mamma som jag sen använde hela tiden!
  • Två klänningar stl 50Använde endast en av dem och då vid hemgång
  • Kappahls stickade overall stl 50 
  • Grönrandiga bodyn stl 50 Endast vid hemgång
  • Grå newbie byxor stl 50 – Endast vid hemgång
  • Två par sockar till bebis – Använda ett par vid hemgång
  • Blårandiga bodyn stl 56 – För stort
  • Grå mysbyxor stl 56 – För stort
  • Två små mössor  – För stort
  • Jordgubbsmössan
  • Amningskudde
Det jag önskar att jag packat ner utöver detta var;
  • Jag saknade i ärlighetens namn ingenting!
Vi har fått köpa detta efter bebis anlänt för det tyckte vi saknades;
  • Även här har jag känt mig rätt nöjd. Men det beror ju säkert på att vi redan köpt allt till Vilde.
Saker som jag verkligen inte ångrar att jag köpt även fast andra sa att jag skulle vänta med det;
  • De små klänningarna
Saker som kanske inte var fullt lika nödvändiga, än;
  • Tre nya sängset till Elva
  • Två klädset i stl 68
Som ni ser har jag försökt göra listan så lik den förra som möjligt :)
Annonser

Avslag?

Nu när vi ändå är igång kan jag ju ta detta med avslag.

Hur länge har man det? Är det mindre om man fått barn tidigare?

Jag hade avslag i tre dygn. Sen dess noll, nothing, nada. Jag vet inte om det kanske kommer igång igen snart eller vad som står på men jag blöder inte och jag ”vätskar” inget. DRY.

Det är nästan så att jag börjar fundera om det är något som är galet. Men jag har inte ont och jag har inte feber så det borde ju inte vara någon fara, eller? Om jag inte minns helt fel så var det inte så farligt med Vilde heller men det var definitivt längre.

 

Så gick förlossningen!!!

Tidigt, tidigt åkte vi till Öviks sjukhus för att göra oss redo. Jag frågade Mattias i bilen om han var nervös. Och jo, självklart var han det. Nervös men förväntansfull! :) Pappan. 30 års pappan! :)

Så, 06.30 på tisdag morgon kom vi upp på BB. Vi fick gå in på sal 7 för att jag skulle duscha och byta om. Sagt och gjort. Jag skrubbade mig ren med Descutan som för övrigt luktar ren sprit. Vi hade ännu inte fått reda på OP tiden utan satt nu och väntade på den. Här på Öviks sjukhus försöker de alltid lägga kejsarsnitten tidigt på morgonen men eftersom det är semester nu så vet man aldrig. Strax efter 08 kom en BM och informerade om att OP  inte skulle bli av förrän 13! Vilken skit tyckte jag. Hungrig som en varg och törstig som en kamel fick jag gott acceptera läget. De satte dock in dropp för att jag inte skulle bli uttorkad.

Jag och Mattias låg och slumrade en stund för att få tiden att gå. Men timmarna var otroligt långsamma så det slutade med att han åkte hem och hämtade datorn, lite andra småsaker och köpte ett par tidningar. Vips så var klockan 12.30 och BM Maria kom och informerade om att OP nu var redo och att vi skulle ner på förberedelse. Hurrey! :)

Vi kom ner till förberedelse där vi fick en massa information om vad som skulle hända och sköterskan gav Mattias ett ombyte med gröna OP kläder! Klockan hade nu blivit 12.50. Men från det att vi kom ner på förberedelse och in på OP tog det bara ett par minuter. Det sprang folk till höger och vänster och jag hade ingen chans att hänga med på vilka som skulle vara inne i OP salen och inte. Jag tyck det kom upp folk från höger och vänster och presenterade sig med namn och titel. De enda som jag uppafattde var nog fina Johanna, kirurgen Karin, Nora? och en till Johanna. Jag vet att det var en hel hög till där inne men det var som sagt lite rörigt i mitt huvud.

De sattes elektroder och slangar lite överallt och sen skulle jag få EDA. Det måste vara det värsta med all förberedelse. Inte för att det gör ont utan för att jag är så otroligt kittlig. Jag studsade till varenda gång han bara petade på ryggen min =/ Och ska man sätta EDA är det viktigt att patienten är stilla. Tillslut så fick han iaf dit den och mina ben började rätt snabbt domna bort. Det är en skum känsla det där när man inte längre får kontakt med dem. För man känner ju ändå beröring! Man kan bara inte göra något med dem. Kort därefter så började jag må illa och de fick tilta upp bordet lite för att det skulle kännas bättre. Jag fick även mer syrgas och Johanna ökade på droppet.

Dr. Karin och Nora? började sen ingreppet och tog det väldigt varsamt och gjorde efter lagren olika bedömningar om hur det bäst skulle få detta att läka snyggt. De skulle ju efter snittet även göra en plastik på det förra snittet. Sånt gör de vanligtvis inte men jag hade tur ;) 13.33 plockade de ut lilla Elva och än en gång fick jag höra de första krassliga bebisskriken. Det är underbart! :) De visade mig att det var en flicka och sen bar de iväg henne till barnläkarens bord. Mattias var med henne hela tiden där och ganska snabbt fick de komma tillbaka till mig! :) Resten av OP satt alltså Mattias och våran nyfödda dotter alldeles intill mig och höll mig sällskap! Jag kunde vila mina ögon på dem under hela tiden som vi var kvar!

Efter cirka en timme hade de sytt ihop mig och fixad till det gamla ärret. De skar alltså bort hela den ärrvävnaden. Det var en lång remsa på 1x1cm ungefär. Sen drog de ihop huden på nytt och använde en speciell tejp som skulle underlätta läkningen. Nu är det upp till mitt kött att fixa resten! ;)

Vi blev upprullade på BB och hamnade på rum 3. Det är ett rum som ligger på skuggsidan så där är lite kallt här men det kanske är tur ändå, jag har ju mått rätt illa så.. Hur som helst, när i kom upp till rummet var jag supermegatrött. Och väldigt illamående. Försökte sova en sväng med det var lättare sagt än gjort. Jag hade ju fult upp med att till på vår underbart söta dotter! :) Elva är otroligt lik sin storebror. Nästan en kopia!

Vid 15 var jag så hungrig så jag knappt visste vad jag hette och sköterskorna kom in med lite föräldrafika :) Direkt efter det så åkte dock Mattias iväg och köpte en Troccadero ocn en gräddtårta till mig! Vilken ängel till karl jag har! :)

Runt 17 började bedövningen släppa lite och eftervärkarna tog fart. Inte så skoj. Men jag fick rejält med smärtstillande så det gick ändå rätt hyffsat. Elva fick snutta lite på bröstet och somnade sen. Hon blev tyvärr lite kall så de rullade in en värmesäng till henne som hon sen fick ligga i ända till 03. Därefter verkade hon kunna hålla temperaturen själv! :)

Elva, vår lilla gobit!! :D

Bye bye belly, bye bye.

Packad och klar. Nu åker vi till BB och plockar ut vår bebis! :) Jag är så nervös så jag håller på att spricka! Jag vet inte riktigt varför, för jag vet ju hur hela rutinen går till. Men ändå, hade man inte varit nervös hade det ju varit konstigt, eller hur?!

Nu blir det inge mer bilder på stora runda magen, tyvärr. Men nu kommer det ju bli bilder på så mycket annat i stället! :) Typ två underbara barn, en fantastisk man och ett härligt hem! :)

2h kvar!!

I elfte timmen renoverar vi!

Klar man renoverar 6h innan förlossning!! Vem gör inte det!?

Nu är vi alla fall i stort sett klar nere i vårt sovrum. Idag har vi spacklat, slipat och målat. Det känns skönt nu.

Det enda som är kvar är lite småpiff men det är ju inte så tungt direkt. Och jag är glad att jag inte hunnit tjata sååå mycket gällande den där mattan, för nu vill jag nämligen ha en.. Vit! ;)

Det ska upp några tavlor och sen kanske, kanske att jag måste hitta ett nytt litet bord att ha bredvid amningsfotöljen men det tar vi sen. Tvn ska upp på väggen också för just nu står den på skänken =P

Allt det blå, marina, är nu borta och istället utbytt mot grönt,vitt och puderrosa! Det blev faktiskt otroligt avslappnat där nere. Jag kommer att ligga och läsa många böcker där i höst känner jag! :)

Inskriven för OP.

Så där. Ännu en punkt på listan avklarad.

Nu är vi inskriva för OP i morgon. 06.30 ska vi infinna oss på BB, då ska det duschas och sättas nålar. Sen rullas vi in på OP och förhoppningsvis har vi tösen i våra armar kring 09 :) De ska jobba lite extra med snittet och se om de kan få till det lite finare. Men inga löften är lagda ;)

CTG kurvan såg fin ut och blodvärdet var, hör och häpna, 124!!! I love you Ferinject.

Nu blir det till att beta av de andra punkterna på listan. Sen middag. Mums!

Dör stressdöden.

Snart dör jag.

Jag har en miljard saker att hinna med innan förlossning. Hur kunde det bli så här? Jag skulle ju bara njuta av de sista dagarna som gravid. För det är minsann länge till nästa gång. Om det ens bli någon nästa gång. Och nu är det bara 24h kvar! :O

Frögurkor som mamma så fint sa ;)

Innan tisdagmorgon ska jag bland annat;

  • Tvätta
  • Slipa sovrumsväggen
  • Spackla ett varv till
  • Måla x2 varv med vitfärg
  • Städa (skura bort all spackel och damm)
  • Tjata på mamma om Rustamattan jag vill ha
  • Sätta upp alla saker som ska upp på väggen
  • Bädda till lilltösen
  • Bädda Vildes provosoriska säng
  • Packa Vildes saker inför veckan
  • Vika fyra Ikeapåsar med tvätt
  • Piffa sovrummet
  • Fylla bebis skänk med prylar
  • Fixa håret
  • Träffa OP läkaren
  • Skriva in oss på BB
  • Sova minst 6h
  • Långduscha (men jag skulle helst vilja bada)
  • Röjja i WIC
  • Ta ner täcken och kudder från vinden
  • Bära in madrasser (för att ha upp under de första 7 dagarna)
Sen är det säkert hundra saker till men jag är för stressad för att ens minnas dem =P

Jag får ju självklart hjälp av Mattias. Men jag vill göra det mesta själv så jag får det precis som jag vill ha det. Kontrollfreak? Ja kanske, men säkert extra mycket nu för att jag är superdupermegahöggravid. Jag vill kunna ligga på BB och veta att allt hänger där det ska och att allt är tvättat och på sin plats. Visst litar jag så klart på Mattias, men skulle han tex hänga upp TVn så skulle han inte bry sig om den hängde tex 1cm för högt eller för låg. Men för mig är det förödande!! ;)

-Meltdown-

Nu händer det grejjer!!! :O

GZ, nu är det bara ett par dagar kvar innan skruttan kommer ut. På tisdag!

Hade det inte varit så att det blivit ett planerat snitt nu till veckan så tror jag ändå inte att det hade funnits en chans till att jag skulle gått fulltid. Det känns konstant som om hon ska trilla ut och jag vill helst sitta med benen i kors. Det känns liksom som om det är.. Öppet?

Sen tror jag inte magen skulle hålla tre veckor till heller, haha!! Den exploderar snart. Inte konstigt att man fått sig lite bristningar!

Grubbleri gällande förlossningen :'(

Magen. Vilde. Bebis. Förlossning. Känslor.

Jag har nu i elfte timmen börjat oroa mig för mina känslor inför förlossningen och bebis. Jag gruvar mig. Tänk om det hela blir som med Vilde. Att jag tappar de där mysiga och så otroligt vikta första timmarna ihop. Jag känner mig dålig inombords som aldrig blev så där gråtande glädjeglad efter att de plockade ut Vilde. Men är det så konstigt egentligen, jag fick ju inte ens se honom förrän åtta timmar senare?

Jag fick äta min smörgås och dricka min Pommac helt ensam och fylld med morfin. Jag kunde ju knappt tro att han var min när de bar ner honom till mig. Allt kändes så märkligt på något sätt. Det var ju först efter ett par dagar som jag verkligen kunde ta in allt. Ett par veckor tills jag inte kunde släppa honom med blicken. Den känslan som borde ha kommit direkt när jag fick se honom. Sen tog det nog en månad eller två innan de där riktiga tigermmammakänslorna kom. Det var som att alla andra ändå dög. Det spelade ingen roll för honom att jag var mamma. Han var lika nöjd och glad hos vilken annan som helst. Alla kunde ju dessutom mata honom med flaskan. Så varför skulle jag ha något speciellt band där?

Jag vill inte att det ska bli så igen. Jag vill känna det där direkta!

Men samtidigt vet jag att mitt samvete kommer att äta upp mig inifrån om jag nu får det så. Hur orättvist känns inte det mot Vilde? Min största skatt i livet!

Det är ju egentligen helt galet att jag ens har dessa tankar. Men det är svårt att låta bli.

Sju dagar kvar till OP!!!

Herreguuuuuuud!! Det är bara en vecka kvar till snittet läggs. Redan på måndag är inskrivningen och jag ska då prata med operatören om ev. korrigering av det gamla snittet.

Jag har tyvärr börjat gruva mig som tusan. Jag tror jag har målat upp en värre bild än nödvändigt sen sist. Jag vill minnas att jag tyckte det spände och drog nått fruktansvärt i snittet de första dagarna, som eld =P Ser inte fram emot det nu när Vilde också vill vara med och hjälpa till.

Efter ett snack med mentor Krukan känns det dock lite bättre. Han är vis han, min kissekatt.

Han menar på att jag ska ta det lugnt och låta Mattias ta hand om Vilde. Själv ska jag bara ligga på den stora sängen i vardagsrummet och pyssla med bebis samt bli upppassad av våra nära och kära. Det lät som en bra ide’ tycker jag! :)

Ja, väskan är iaf färdigpackad förutom batterier till bröstpumpen. Men det löser sig. Det känns skönt att ha allt klart nu inför BB. Det kan ju faktiskt hända att det startar i förtid. Det kan man ju aldrig veta :)

14 dagar till snitt!!! :O

Idag, på dagen, är det 14 dagar kvar. Jag kan inte bestämma mig om det känns kortare att säga två veckor eller fjorton dagar. Vad tycker ni? Det är ju hur som helst väldigt snart! :)

Lite nervös över att vi helgen innan kommer att åka ut på en kryssning, men jag hoppas att det kommer att gå bra. Annars kanske vi får ringa kustarna!! Haha! :)

Något har förresten hänt med min Photobucket. Jag kommer inte åt den :( Har någon annan problem med det också?

The truth is..

Min iPhone och iPhoto samarbetar inte längre :( iPhoto läser inte in bilderna så det är tufft att få in dem i datorn. Att maila alla är så dryyyygt =P Men att blogga utan bilder är ju något jag avskyr så jag har fått lov att göra det iaf.

Detta är då dagens mama.

I morgon är vi i vecka 36. På tisdag är det 14 dagar kvar till förlossning med andra ord :)

 

Packa väskan!

Idag är det 17 dagar kvar till förlossning. 17 dagar!? Det är ju snart bara två veckor? Geez.

Och genast får jag lite ont i magen. Vem är jag när jag inte är gravid. Det är ju jag och min stora mage liksom! Lite identitet har det blivit. Kanske för att graviditeterna legat så tätt? Jag har ju i princip varit gravid två hela år. Jag kommer garanterat känna mig lite tom utan detta trots att jag har två underbara barn i mina händer sen :)

But, who can blame me?

Den är ju trots allt en rätt stor del av mig! ;)

Idag ska jag iaf packa BB väskan. Jag är sjukt nöjd över att jag gjorde den där listan förra gången. En lista på saker som jag faktiskt använde på BB och saker som var i överflöd.

https://niomanadersvantan.com/2011/06/07/alla-dessa-saker/

Så denna gång ska jag packa rätt och korrekt! ;) Igår jag var jag in på Cubus och köpte mig mitt BB set, dvs en myshood med dragkedja (denna gång en grön), tre spaghetti linnen och sen var tanken att jag även skulle köpa nya mysmjuk byxor men de var slut =P Så jag får använda förra årets!

Förvärkar sen 04 inatt :(

Sen 04.15 i natt har jag haft förvärkar och sammandragningar var 10 minut. Värkarna har hållit i sig 2-3 minuter. Den sista värken hade jag 06.03. Borde jag ringa förlossningen för en koll? Jag vill verkligen inte att det ska hända något nu. Lite längre får det allt gå. Men detta har alltså varit värkar som man måste andas sig igenom och typ bita i täcket för att inte självdö. Precis som det var med Vilde v24.

Varför jag är lite fundersam om jag ska ringa eller inte är för att det nu lugnat ner sig och att jag igår kände mig sjuk på något sätt. Jag var helt orkeslös och kände mig illamående. Tänk om det är magsjuka light liksom? Inte för att jag är krasslig i magen eller så men..

En sak som dock får mig att undra vad som är på gång är att igår så kändes det som om bebis hade trillat långt ner i musen. Det kändes.. fullt? Och tungt? Att jag aldrig lär mig tolka min kropps signaler rätt =P