Vilde –>Ponnypojke
Ja, varför inte. Han tyckte ju att det var rätt spännande ändå :) Hur stora måste de vara för att få börja ridlekis?
Jag är fortfarande lite ledsen över att vi inte tog oss an huset vi hade chansen på. Då hade lantlivet med djur och hästar inte varit så långt bort. Jag ahde ju till och med en Ardenner på ingång.
Vackerheten i 0,8 ton :)
Enkelt. På hästryggen. Ute i naturen. Fritt.
Drömmar är inte längre bort än att man kan nå dem!
Alltså denna häst. Jag saknar honom. Jag saknar de träningar vi hade och jag saknar lukten i mina kläder.
Jag hoppas att det snart blir ändring på detta och att jag återigen får rida på hans rygg. Men det är svårt att få tiden att räcka till nu med två små hemma och jag vill inte ta på mig ansvar som jag sen inte kan leva upp till :(
Men tids nog. Jag håller tummarna! :)
Vilde, min lilla cowboy.
Vi var på Shetlandsponnyutställning förra helgen. Dock var det inte hästarna som var det mest intressanta för Vilde, det var ju så klart traktorn. Som vanligt med andra ord. Men jag, jag trivdes som fisken i vattnet bland alla små ponnysar :)
Min dröm är ju att köpa en liten 75a och pyssla på med. Alltså en 75cm minishettis. Jag har faktiskt spanat in en vacker herre på två år. Midgårds Muffin. Han skulle vara perfekt :)
Visst är han vacker?? :) Han ligger just nu ute på annons och det kliar verkligen i mina fingrar. Det är synd att jag inte kan ställa honom i vårt stall i Svedje. Det hade underlättat. För det blir ju rätt dyrt att hyra in sig i ett stall. Att betala 2000kr för en liten 75a som knappt äter något och som knappt tar någon plats kan jag inte göra. Det går inte. Då kan jag ju lika gärna köpa en stor häst och köra igång på riktigt i g e n.
Jag har förvisso fått ett schysst pris hos Karro. Men ändå. Jag vet inte. Det känns lite fel att lägga kulorna på detta. Är det meningen så kommer chansen att ligga kvar, eller hur? Jag får sjå mig. Jag måste.
Jag hittade ännu en intressant ponny till Vilde. Och denna gång när jag visade min älskade man så sa han; Mhä, vilken söt. Vad kostar den då?
Så det tar sig!! :)
Han är ju så söt att man nästan smäller av!! Hade vi bara haft ett stall..
Idag, på dagen, är det 365 dagar sen Kyrkoryks Zantina lämnade detta liv för ett annat.
Hon fick tyvärr inte välja detta själv :'( Om det var en olycka eller vad det nu var..
Jag saknar henne.
Varför är det alltid så att man hela tiden kommer på saker man borde sagt och gjort när det är för sent?! Jag önskar mig gång på gång tillbaka till den dagen då jag lät mitt nyfunna intresse för killar och fest gå ut över Sannie. Jag önskar mig tillbaka bara för att få göra om och göra rätt. Från att ha varit i stallet nästan dygnet runt till att endast vara där 1-2h är fel! Och inte nog med det, oftast under de timmarna jag var där var jag jättestressad för jag ville ju så gärna vara mina ”vänner” till lags och inte be dem vänta när vi skulle hitta på saker. I stället fick min allra bästa vän vänta, min häst :'(
Jag blir så ruskigt arg på mig själv när jag tänker på detta. Det här är en av de eviga ångesttankarna jag aldrig kommer att bli av med. Jag blir så arg och ledsen att det sprutar tårar ur mig bara jag skriver om det.
Fina, fina Sannie.
Självklart var det inte så alla dagar, att jag stressade igenom allt och inte tog mig tid. Men jag önskar att det var mer som åren i början hela vägen ut. När man v e r k l i g e n tog sig tid.
Jag är dock glad över att lilla Wilma red henne, tävlade med henne och bara mös med henne under tiden då jag inte gjorde det. Sannie lyste åter upp och verkade trivas som fisken i vattnet :)
Herregud. Mitt hjärta skenar. För ett par dagar sen hittade jag denna gobit på hastnet.se
Jag var in och kollade idag och såg att hon inte fanns kvar. Inte så konstigt med tanke på hur underbart söt han var!
Men alltså, ja, det är ju när man hittar dessa guldklimpar som man v e r k l i g e n önskar att man bott på en gård med eget stall. Att hyra in sig hos någon är så dyrt =P
Jag måste erkänna att jag är en av dem som verkligen tror på det där med att man kan önska sig saker och få det uppfyllt. Alltså att man önskar så hårt så att det tillslut slår in ;) Så har det faktiskt många gånger fungerat för mig. Det händer inte på en gång, ibland kan det ta flera år, men tillslut händer det! Man måste visualisera sin önskning och inte se den som en omöjlighet! :)
Det jag verkligen önskar mig just nu är som ni säkert vet den där gården i Svedje. Vissa säger att det är en omöjlighet och fine, det kanske det är. Men man måste få drömma!! :) Händer det så händer det. Händer det inte, så är det bara så. Vi kommer att ha det gott ändå :)
Hur som helst, i min tanke så har vi redan flyttat in i det huset och fyllt ladugården med djur. Vi håller på att bygga oss en paddock (så att jag kan träna min stora fina häst) medan Vilde och Elva jagar fjärilar bland bärbuskarna på gården. Hagen är stolpad och gräset är klippt. I hagen bakom stallet går två små minishettisar tillsammans med min storhet och uppe vid huset struttar ett par hönor omkring. Katterna springer runt i skogen och jagar möss medan hunden ligger på farstukvisten och vilar i solen! I köket finns det nybryggt kaffe och hembakta bullar :)
Lite som affirmationer, fast annorlunda :)
Ja, nu börjas det igen.
Stötte in i mina otvättade ridkläder här om dagen. Swooosch så var man i omloppsbana runt silvermånen igen. Jag kan inte leva utan hästar. Så är det bara. Jag måste, måste verkligen få vara ute i stallet, på hästryggen eller bara i boxen för att få riktigt bra.
Hästar är min egna terapi. Där känner jag mig lugn. På riktigt.
En mjuk mule mot kinden. Känslan av frihet i galopp över ängen. Hästar är verkligen här och nu, det digitala samhällets motsats!
Jag grubblar mycket, jag har ofta en oförklarig ångest och jag har svårt att sova. Att må så är rätt utmattande, men eftersom jag mer eller mindre alltid levt så så märker jag inte av det utan jag blir bara mer och mer uppskruvad. Stressad. Men vet ni, med hästar fungerar inte det. Då måste man vara här och nu. En ganska extrem variant av mindfullness med andra ord! ;)
I stallet är jag oftast alldeles tyst. Jag behöver inte vara verbal med den häst jag är hos. Vi förstår varandra ändå. Att vara närvarande i sina sinnen avlastar hjärnan och man blir fräsch. Jag tar mycket hellre 20 minuter tillsammans med en lugn och trygg häst, än en två timmars promenad ute. Ska jag ut och promenera blir jag återigen stressad =P Att umgås i stallet när hästen står och tuggar sitt hö är bara lugnande. Man får vara i den riktiga verkligheten för en stund.
Med hästar får man dessutom möjlighet att öva på saker man tycker är jobbigt. Närhet, till exempel. Man kan av olika orsaker ha negativa erfarenheter av närhet. Men med en häst kan man få närhet utan villkor.
Jag önskar att de haft hästar i psykoterapin här i Örnsköldsvik. Hästunderstödd KBT typ :) Sign me up liksom. Äntligen något som fungerar.
Jag vet att det finns i Skellefteå, men jag tycker som sagt att det borde finnas överallt!
-Sannie och lilla Wilma-
Sannie, Sannie. Mitt hjärtas häst. Hade jag inte haft henne under min uppväxt vet jag inte hur det hade slutat. Min klippa. Snart är det ett helt år sedan de nya ägarna tog bort henne. Hela den historien är fortfarande omgiven av fussigt ludd. Men jag kommer nog aldrig riktigt få veta vad som hände. Jag vet bara att den 12 Augusti 2011 var hennes liv över. (Om nu det var sanning) Jag försöker att inte tänka så mycket på det utan mer släppa det och låta det vara. Gå vidare. Men vissa dagar är det svårare än andra.
Åååååååååh, jag har hittade den perfekta hästen för våran familj!!! :) En sån här gång kan jag bara önska att vi fått bott på landet och haft eget stall. I det fallet så hade det varit en deal, på en gång. Men Mattias har sagt, väldigt bestämt, att det inte blir någon häst förrän vi flyttat och har möjlighet till egen uppstallning. Det kostar för mycket pengar annars. Och det är sant.
Men ändå, jag kan inte låta bli att falla in på dessa annonser. Jag tycker dessutom att Prinsen verkar vara en underbar herre! Och han är endast 77cm, min maxhöjd för shettis! Att han dessutom har fyra vita strumpor och fyra fina vita hovar gör ju inte saken sämre!! :) För att inte nämna manen, lovely! Och han bor inte så långt bort, Storuman!
Kan inte någon tänka sig stalla upp honom åt mig, for free? ;)
http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=600368&inriktning=&typ=
Annonsid: 600368
Att han är inkörd är ju helt enkelt toppen, då kan ju till och med Mattias njuta av det hela, eller hur? ;)
Visste ni att det finns en skimrande gyllene hästras? Jag hade ingen aning förrän till idag. The Akhal-Teke. Men med tanke på att det bara finns cirka 3500 hästar i världen av denna ras, är det inte konstig ;)
En häst i guld alltså! :D
Achaltekeerna har ett finskuret huvud med en rak eller lätt utåtbuktande nosprofil och långa öron. Ögonen är också tydligt mandelformade. Man och svans är ofta silkeslena men tunna med lite tagel. Ryggen är lång med lätt muskulatur och korset är oftast relativt platt. Huden är mycket tunn med en fin hårrem. Benen är fina och smal men mycket starka och tåliga. Revbenen är väl utvecklade, medan buken oftast är smal, vilket ger hästen en ”greyhound-liknande” exteriör.
En av de mest framträdande egenskaperna hos Achaltekeerna är den metalliska glansen i pälsen, som är mjuk, ganska tunn och silkeslen. Den vanligaste färgen är gulbrun, även kallad bork, men även svart, brun, fux, isabell, skimmel och mer ovanliga färger somCremello och perlino förekommer. Dock är inte brutna färger som tigrerad eller skäck tillåtet. Hästarna är oftast kraftigt apelkastade. Den gyllene tonen som oftast finns hos hästarna anses ha fungerat som ett kamoflauge i öknen.
Achaltekeer-hästarna är kända för att vara tuffa och tåliga och mycket ihärdiga. Akhal-tekén har mer och mer blivit distanshäst än kapplöpningshäst eftersom det engelska fullblodet har gått om Achaltekeerhästen som de mest framstående galopphästarna. Istället kan de springa långa sträckor under dåliga förhållanden. Det mest kända uthållighetsrekordet sattes under ritten på 415 mil mellan Ashkhabad och Moskva på 84 dagar med ett minimum av vatten och foder. 96 mil av vägen gick nämligen genom ökentrakter. Denna distansritt genomfördes 1935.
Lilla stora magen :) Du är fin.
Mitt hästsug har förresten kommit tillbaka. Med full kraft. Jag vill ut och rida nu. På en häst som är lugn och hanterbar ute. Eller bara hanterbar, det duger :) Jag drömmer var eviga natt om att få köpa mig en häst igen och få utbildas på den. Jag önskar mig en äldre läromästare. En trygg och harmonisk häst. Synd att de kostar mellan 60-100 000kr. 40 är det absoluta taket i min värld, ever =P
Jaja, tids nog så ser vi vad som händer. Ingenting är omöjligt :)
Och Malin, Ruben for president!! :D Han är så galet vacker! Och SNÄLL!
Såg att Wilma hade lagt upp lite mer bilder på Sannie. Min gamla ponny. Hon var en sån klippa. Hon var mitt stadiga berg. Sannie var en sån där klok men busig ponny som tog om hand om dem som var henne nära. Jag tycker det är så tydligt på den här bilden!
Wilma tog Sannie på foder när jag inte längre hade tid och så var det tills den dag jag sålde henne. Jag tror Sannie var med Wilma under två år drygt :) Wilma tjejen, hon var så liten!
Fikade med ett par donnor på förmiddagen sen var det dags för träning igen. Tanken var att jag skulle hämta upp ringarna men de tycks inte ha kommit ännu =P
Dressyrträning med Solen. Denna gång för Johanna :) Det gick helt ok, men det hade kunnat gå bättre. Det var samma sak här. Inte förrän på slutet kändes det bra. Men sen började de med voltige på andra halvan av ridhuset och Solis blev så där fjantig. Men nu, den här gången blev jag bara sur och satte dit honom. Jag bara ”pang”, blev skitförbannad och tänkte att Nej, den här gången ska han fan inte skrämma upp mig så jag skänklade på honom ordentligt, ställde honom till max och vek sen upp på mittlinjen för skänkelvinkning ut till långsidan. Och där, då, gick han suuuuuperfint. Det är nästan så att han måste bli lite nipprig för att svansa upp sig! :) Men jag klarar mig helst utan det!
Efter detta pass är jag helt knäckt i kroppen. Eller från passet igår, jag vet inte. Träningvärk i varendra micromuskel iaf!
Det gäller att rida igång honom innan själva passet börjar har jag märkt. Och det gäller att få upp farten för att sen kunna reglera den utan avbrott :)
Whop whop.
Nu lackar det verkligen mot jul och vi njöt av vår första lugna advent igår. Vi gjorde oss ett ryck och packade bort alla målarsaker och kartonger och sen satt vi oss ner i soffan och tände ljus och åt ostkrokar. Första adventen för i år som vi faktiskt sitter i soffan med tända ljus. Det har varit ett evigt flängande annars känns det som =P
I lördags hade jag stalltjänst med Annika. Det betyder att man ska fodra och mocka åt alla ridskolans hästar plus de som står i privatstallet. Det är inte så lite kan jag lova. Man har fullt upp från 07 och fram till 14-15. Det hela börjar med att man fodrar ridskolehästarna. Sen går man till privatdelen och täcker hästarna. Vissa ska ha två täcken, vissa ett. Vissa ska ha speciella täckan andra inte. Olika hästar har olika bestämmelser för grimmor osv. Det är en jädra soppa att hålla reda på. Sen är det utsläpp av privathästarna och därefter fika. Sen börjar man mocka i ridskolestalllet och sopar, sopar, sopar. Sen är det spån som ska ut. Hoppla. Därefter börjar man göra i ordning middagen. Vissa av privathästarna ska gå in och äta inne medan andra ska vara ute. Så där gäller det att hålla lite koll igen. Lite fika efter det och sen börjar utfodringen av ridskolehästarna igen.. Vissa ska ha hö, andra ensilage, och de tredje ska ha båda. Geez :) Men jag tycker ändå att det var ganska roligt. Rofyllt liksom! :)
På lördagkväll var det tjejmiddag hos Helena, hon hade nämligen en liten födelsedagsfest. Hur mysigt som helst. Vi åt bakad potis med röror och spelade spel som gjorde de flesta riktigt runda om fötterna! :) Jag åkte dock hem vid 23 när de andra skulle vidare till Olles :(
Igår var vi på julmarknad och köpte chokladdoppade marsipangrisar och rökt fläskfile. Mattias köpte även lite torkad svamp så han kan göra mer svampsoppa! :) Väldigt mysigt med marknad. Det känns så.. genuint?
Solfatar och Annika vann KM:et förra helgen. Hurra för dem!! :) 63.68% red de på, vilket jag tycker är toppen! Tänk att fina solen är så duktig :) Och tänk att det är honom jag har turen att få rida och sköta om :) LUCKY ME!
Idag var en härlig dag må jag säga! :)
Det var sol ute och sol inne. Jag åkte nämligen ut till ÖOR och red Solfatar. Det var en av de där dagarna då man bara sitter och ler på hästryggen för att det går så bra! :) I like! Efter passet fick stiliga herren rasta sig själv lite i ridhuset innan det var dags för middag!
Medan jag var i stallet så var Vilde hos Cecilia. Han verkar trivas bra där! Det känns toppen att ha hittat, kanske världens bästa, barnvakt! :) Cecilia är GULD! Hon får mitt barn att skratta och vara glad hela dagen! :)
Thats it. Nu ska jag fortsätta fota kläder!
Igår när vi hade barbacka lektion på stallet var Solftar pigg som en Pommac! :) Han tyckte det hela var urkul! så roligt att han började bocka och ha sig i galoppen, rusade iväg och börja nippra på som om det var spöken överallt, haha! Han var iof nyklippt så det kan ju ha spelat in lite där i piggheten :) När vi skulle gå ut från ridhuset så gick samtidigt alla på läktaren och det var minsann inte alls nå roligt för Solen. Han blev som en pinne. En studsande pinne. Jag tror på miljöträning för fina herren fram över! :)
Ponnypiggelin, bocksprång och rus. Hoppla! Det var nästan som att man var tillbaka på Sannie när jag nyss köpt henne! Synd bara att jag inte är lika tuff längre :( Hade det varit ett par år sedan så hade jag drivit på honom och på så sätt överraskat honom men nu kändes det bättre att bara ta tag i honom och sakta av. Damn. Han vann med andra ord fighten =P Hmm, nästa gång tar jag honom, straight up!! Inge mer ponnyjävleri! =P
Vi övade dessutom på framdelsvändningar. Det gick kanon. Han kan ju det som rinnande vatten. Vi gjorde också ”slutor” efter långsidorna. jag tycker det är lite klurigt just eftersom det knappt känns. Jag måste nästan använda spegel för att se att det blir rätt.
En bakdelsvändning utförs i skritt, som en mycket liten volt, där framdelen går i en cirkel runt bakdelen som i sin tur går på en ännu mindre cirkel. Typ en skrittpiruett :)
Innerskänkel är framåtdrivande. Ytterskänkel verkar mothållande. Innertygeln är ställande och ledande och till sist är yttertygel reglerande och ev. understödjande.
I sluta är hästen böjd åt rörelseriktningen. Framdelen går på spåret och bakdelen innanför. De yttre benen trampar framför och förbi de inre. Hästens tvärning skall vara minst så stor att de inre fram och yttre bakhovens tramp går på samma spår. Man kan tänkte det lite som att man ska sluta en volt :)
Inre skänkeln ska verka mothållande och framåtdrivande vid behov av understödd av tygeln, vilket även verkar ställande och ledande i rörelseriktningen. Yttre skänkeln verkar sidförande. Yttre tygeln understödjer vid behov av den samsidiga skänkeln samt hindrar hästen från att förböja sig.
Vi ska rida barbacka idag på lektion. Jag ser faktiskt fram emot det. Det var alldeles för längesen jag red barbacka faktiskt. Med Sannie var det mer en regel än ett undantag och jag tror att det är därifrån min balans kommer :) För rider man barbacka måste man vara i balans! Och man känner det så väl om man kommer nån centimeter på sniskan. I sadeln kan man ju korrigera det med stigbyglarna liksom =P Idag blir det ingen ridskolehäst utan jag tar Solfatar :)
Barabacka = Utan sadel
Såg ni förresten världscuphoppningen med Malin Baryard? Det blev lite tokigt där under omhoppningen på tvåkombinationen och Malin hamnade snett i sadel och tappade stigbyglarna. De sista hindren hoppade hon utan stigbyglar, men lyckades ändå rida felfritt och komma in på tredje plats! Snyggt jobbbat Malin!!
http://svtplay.se/t/103675/ridsport__varldscupen
För er som inte såg hoppningen: Från 37:18 rider Malin!
Men det är ju precis så jag vill ha det :)
Idag åkte jag till stallet vid 14. Tanken var att rida ut i det fina vädret. Det skulle bli min och Solfatar’s premiärtur utomhus. Men när jag kom fram till stallet var jag så frusen och jag såg att Annika hade varit snäll och plockat fram ett schabrak till hoppsadeln så jag valde i stället att rida inne. Hoppsadeln skulle ju prövas liksom :) Sagt och gjort, sadlade på och drog fram ett hinder.
På tal om det, var bommarna verkligen så där tunga 10 år sen? De väger helt sjukt mycket =P
Värmde upp och kände på formen. Solen kändes inte lika mjuk som han brukar men absolut inte stel. Mest som att han hade stått still lite för länge, kall? Red mycket ökningar/minskningar och volter. Galopperade friskt och glatt framåt för att göra det hela lite mer skojjigt. Inget direkt krav på formen idag utan jag ville ha en självsäker häst som bjöd framåt helt enkelt. Och visst fick jag det :)
Solen hoppade glatt över hindret och jag behövde inte alls övertala honom att hoppa. Han tyckte det hela var jätte roligt! :) Och jag med för den delen. Han hoppar mjukt och fint. Man har kontroll både före och efter hindret och det tycker jag känns viktigt. Jag vill inte att hästen ska rusa mot hindret. Det tycker jag bara är läskigt. Det är jag som ska styra och bestämma :) Solfatar känns lite som Sannie över hinder. Mjuk och rund liksom. Jag vet att jag tjatar mycket om Sannie, men hon är ju typ den enda jag har att jämföra med, haha :) Jag kan ju iaf säga att jag nästan hellre hoppar Solen än Wazoo. Som det kändes idag iaf. Visst att Wazoo verkligen hoppar allt och att man inte behöver vara rädd för att han ska bli tittig, men jag tror nog att Solen hoppar det mesta också. Bara man själv är säker på vart man ska så! (Över hindret alltså).
Sadeln vi använde kändes rätt hård. Men jag vet inte, en hoppsadel kanske ska vara så? Jag jämför ju bara med han dressyrsadel. På den är det ju som att sitta på moln ;) Och det kändes galet skumt att sitta ner i traven med den, haha :)
Har nyss kommit hem.
Jag har varit och ridit en av de stiligaste hästarna. Nämligen RUBEN. Malins andra häst. En superläcker herre med ett enormt steg. Men oj vad härlig han är!! :) Och väluppfostrad! Ska man kratsa hovarna lyfter han dem i princip helt själv. Det är bra må jag säga!
Turen vi tog var runt travstigen. Med oss hade vi Frida på Bella. Ruben skötte sig exemplariskt! Han blev dock lite pigg där i galoppen och gjorde ett par bakutsparkar och satta sig lite. Men inget jag tyckte var speciellt jobbigt. Sannie har ju som sagt härdat en. Så det var mesta bara roligt :)
Galoppen var i alla fall helt otrolig. Eller ja, alla gångarter. Men i tex traven skulle jag a l d r i g kunna sitta ner på honom då han har sånt stOOOOOOOrt steg. Och det är ju en stor häst, for sure! :)
-Ruben & Malin-
Hittade den här annonsen på hästnet.
Jag vet att samma häst står på säljes annons för 95 000kr. Schysst att hon kan tänka sig låna ut den! :)
Geeeeez.
Hela kollektionen Navy-Burgundy-Bronze vill jag ha!!
Och allt skulle sitta som ett smäck på Solfatar. Nu är han ju tyvärr inte min så det känns lite tokigt att lägga de få korvörena jag har på detta.. Men ett schabrak kanske? Ett som jag kan använda när JAG rider? :) Och ett täcke, till efteråt alltså ;) HAHA! :)
Men seriöst, jättefina färger och snygg design på allt! Ge mig! :)
Idag känns det lite lättare i sinnet. Skönt.
Jag fick ju trots allt fin sällskap av Maria igår kväll och jag bjöd på basilika kyckling som smakade supergott. Sen stannade Candy kvar över natten och Vilde fick sova i sängen med mamma och pappa. Mys :)
Tack Zarah och Lisa för ert stöd.
Nu har vi iaf nyss klivit upp och jag funderar på om vi ska bege oss ut på promenad i det fina vädret. Kruxet är bara att jag har ont i halsen sen igår och jag vill helst inte utmana det. Får jag ont i halsen och det barkar lös så görs det duktigt :( Men synd på vädret att inte gå ut liksom. What a waster.
Klockan 18 ska jag ut till ÖOR igen och rida vanlig lektion. Hoppas på att Maria hinner sluta till 18 så hon kan passa Vilde killen! De får kanske följa med till stallet båda två! :) Han brukar ju inte göra så mycket väsen av sig så! :)
Tacka vet jag goa Sannie gumman! Hästen som visade mig att leva. Jag vet inte hur många tusentals timmar jag suttit på hennes rygg men det är iaf många. En period var vi ute och strövade flera timmar per dag och bara njöt av varandra. Det var runt det femte eller sjätte året jag hade henne tror jag, eller var det det 10:e, 11:e? Den perioden ligger mig otroligt varmt om hjärtat. Det fanns ingen väg hon inte skulle gå om jag bad henne. Vi tog oss över det mest märkliga saker och ställen tillsammans. Över mark och skog, berg och slätt. Hon tvekade aldrig när jag bad henne om något även om det var heeeeelt galna saker jag bad om. tex den där bron gjord av typ pinnar?! :O Eller när vi skulle upp för en bergsvägg typ!? :O Jag var så ung och dum. Naiv. Men det var ju även hon. Vi passade varandra verkligen som handen i vanten. Det var sällan jag red med sadel och många gånger räckte det med grimma och grimskaft för att ha 100% kontroll på henne. Jag kunde tänka mig fram och hon läste av det. Herregud.. Jag skulle kunna hålla på i en evighet med att skriva om våran tid.. Den var så speciell. Alla stunder som vi legat i boxen och myst. Jag har legat och gråtit över ditten och datten och hon har bara puffat försiktig på mig och försökt trösta, på sitt vis. Jag kunde alltså lägga mig i boxen bredvid henne när hon låg och skulle sova.. aldrig något problem. Trust.
Helt otroligt hur mycket jag saknar henne nu. Hur kunde jag vara så tokig att jag sålde henne? Tänk om det bara hade löst sig ett par år tidigare, då hade jag haft kvar min bästa vän. Jag bara ber till gudarna att hon har det fint där på andra sidan. I sinom tid hoppas jag att vi ska ses igen. Sannie gumman.
-Jag visste att natten gör slut på sin dag
Att blommor vissnar det visste jag
Ett ljus det slocknar hade man sagt
Och även en kung skall förlora sin makt
Jag visste att träd kan falla för såg
Liksom glas kan spricka det kom jag ihåg
Och att ord kan glömmas om än det viskas ömt
Men att du kunde dö det hade jag glömt-
Hej och hå.
I lördags började kursen som skulle vara under lördag och söndag. Vi fokuserade på sitsen och red mycket övergånger. Det gick faktiskt rätt bra måste jag säga. Jag fick ju rida Solen så jag kände verkligen att denna lektion gav mig något. Jag lärde mig saker och fick känna stöd. Awesome! Jag måste verkligen försöka tänka på att höja blicken! Teori efteråt där Johanna förklarade sitsens utbildningsskala.
I dag gick det däremot bara skit. Jag fick rida Donna. Säkert en jäättefin häst för de som kan rida henne som hon kräver (typ Pernilla, de är superfina ihop!). Men det kan inte jag. För det första tycker jag det är obehagligt att använda spö. Och att ta hästen hårt i mun är inte min kopp av te. Inte hårt i mun som ni tänker nu men alltså, ja hårt i mun.. I mina mått mätt. (Fan vad illa det där men jag vet inte hur jag ska uttryck mig för att det ska bli rätt) Är det så att jag inte orkar ge det stöd som krävs? Eller har jag för veka ben så att jag inte orkar driva henne? Hur som helst så blev det bara pannkaka av allt och efter passet var jag redo att sälja alla mina hästprylar och återigen skriva upp mig på en nybörjarkurs för ponny typ. Jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så dålig som idag :(
Frusen blev jag efteråt också. Fy.
Men alltså, Donna är den tredje stora hästen jag ridit. Ever. Den första var Wazoo och han funkar jag fint med. Jag har faktiskt fått rida honom alla gånger på lektion hittills, yei! :) Och den andra är ju Solfatar. Som jag verkligen känner mig trygg på!
Helen sa att man ska kunna rida alla hästar för att räknas som en bra ryttare.. Men nej. Jag är inte intresserad utav att kunna rida alla hästar. Det är inte det jag vill. Och absolut inte en häst som jag har noll kemi med och inte litar på för fem öre (Jag är faktiskt rätt skrajj för de flesta stora hästar efter en grej som hände för ett par år sen) Så ja, jag är och förblir en kass ryttare då? Tycker det var lite tokigt av henne att säga så om jag ska vara ärlig. Jag håller absolut med om att det är bra att rida många olika hästar.. Men.
När man som jag, kanske inte är så stark i sinnet, så kan en sån där sak sänka en totalt. Jag vill verkligen satsa på ridningen nu. Jag vill inget hellre än att få börja tävla igen och utvecklas. Men när men bara får ris känns det inte roligt längre. Jag vill satsa, men inte för den skulle behöva känna att jag ska kunna rida alla hästar…. =P
I helgen blir det dressyrkurs.
På lördag börjar vi 14. Tror det kommer att bli en del sits-träning och på söndag ska vi jobba med hästens form. Lite tråkigt att jag inte kommer att kunna rida Solfatar båda dagarna men det löste vi med att plocka in Wazoo. Annika ska nämligen rida för Gunilla Pettersson precis samma tid som det var tänkt att jag skulle rida. Typiskt. Men hur som helst så kommer det bli en lärorik helg! :)
Gunilla Pettersson på hingsten Cadiac 868.
Gunilla är otroligt duktig och tävlar svår klass/Grand prix. Cadiac är 23år!
Jag längtar och ser fram emot den dagen jag också kan träna för henne. Vad utvecklande! :) Än så länge känns det långt dit. Men skam den som ger sig!! :)
I måndags fick jag ta Solfatar på lektion. Vi red cavaletti. Det gick superbra faktiskt! :) Solen tyckte bommarna var hejjiga och skuttade på i glada stor språng. Övningen var dock att galoppera på en volt med fyra bommar.. Inte hoppa över dem, haha :) Tillslut fick vi iaf till det och kunde hålla oss på mitten av bommarna i en stadig galopp utan att studsa över dem.
På andra sidan av ridplanen red vi bakdelsvändningar och över en serie med bommar. Även denna övning var kanon. Det är lite klurigt det där med framdelsvändingar och bakdelsvändningar. Sannie gjorde ju alltid tvärtom så för mig blir det hela bakvänt. Men nu gör jag rätt och Solen gjorde finfina vädningar! :)
Jag och Solen hade iaf jätte roligt och allt kändes bra. Så bra att jag försökte mig på en serie bommar och två sockerbitar själv idag.
Det enda som kändes lite jobbigt var att tjejerna satt i kafeterian och tittade.. Alltså, de är super tjejer allihop men det känns alltid jobbigt att rida när det ”bedöms”. Nu gick det ganska bra ändå och jag har fått höra i efterhand att det såg jättefint ut så jag känner mig glad :) Speciellt när man får höra att man är mjuk och följsam i sin sits och hand, och att vi såg ut att synka bra. Då har man fasiken rätt att bli hjärtevarm! :)
På bommarna idag övade vi att korta och länga. De första rundorna snubblades det en del men sen fick vi kläm på det och det flöt på bra. Jag hade som vanligt turen att få rida över HELA ridhuset så ibland bara för att lätta upp och slappna av tog vi oss en ökad galopp efter långsidan :) Det tycker han om, Solfatar!
Två gånger hoppade Solen till för inbillade spöken men det känns mer eller mindre som om jag sitter fast på den hästen så det gjorde inte så mycket. Kan det ha och göra med min vana från Sannie? Jag tror det. För där var det mycket sånt i början. Och rena skenturer, helt okontrollerbart i fler kilometer =P Haha!
Det var en bra dag helt enkelt. Efter passet så smorde jag upp sadeln och stövlarna. Tränset får vänta till nästa gång! :)
Jag hoppas verkligen att jag får rida Solfatar fler gånger på lektion. Det är så otroligt lärande att få rida för instruktör på en häst man känner att man stämmer med! :) Vi ska iof snart på en dressyrkurs om inte Annika ska rida samma dag. Då får jag kanske ta en annan häst en av dagarna?
Jag är så o t r o l i g t tacksam över att fått den här chansen. Att få rida denna underbara herre. Han kommer att lära mig så mycket. Jag önskar att jag hade en stor korg med karameller till Annika men jag har tyvärr inte det =/ Men det är iaf tack vare henne som detta är möjligt. Det är ju hon som äger Solen! :) GULD!
Jag var och red Solen igår och det gick verkligen superbra :) Det gäller att ge honom tid och värma upp ordentligt innan man kräver något. Men så är jag också, så det passar som handen i handsken. På måndag ska vi rida cavaletti på lektion och jag tänkte faktiskt pröva att ta Solfatar på lektion. Det kanske fungerar svinbra? :) Men på hoppningen önskar jag Wazoo. Det känns tryggt och bra tills man är helt på banan igen.
| Underbar läromästare |
  |
| Typ: Stora hästar – Inriktning: Dressyr – Kön: Valack – Födelseår: 1992 Namn: Arrogant |
| Underbar läromästare säljes e Arrlik- Gaston- Ganette. Svart med bläs och 2 vita strumpor bak. 161 cm mkh. Trevliga gångarter med plus för traven, länger fint! Gör fina skolor i trav och galopp. Fina rena byten, byter ner till varannan. Otroligt hållbar, aldrig varit skadad i min ägo. Väldigt trevlig och positiv till arbete gör alltid sitt bästa. Säljes i full tävlingskondition. Tränas regelbundet för Sonny (Åkerström) Elvin samt Louise Crafoord-Hofmann. Säljes pga byte till unghäst. Vill komma till någon som vill ta hand om honom rida ut, träna dressyr och ev. tävla. Kan vara tittig på tävlingsbanan. Jättesnäll att hantera, sko, duscha osv. Snäll i stallet och på uteritt, kan ridas ut själv eller med sällskap. Rätt hem och rätt ryttare är mycket viktigt. |
| MsvB5 med tidigare ryttare. Placeringar i La samt 63,8% i MsvC1 med mig. |
| Pris 40 000 kr |
Dagar som denna, när det gått bra i stallet blir helt fyllda med ljus. Jag älskar att kunna sitta på hästryggen och bara le för att det går så bra :) Idag är en sån dag. Solen var helt fantastisk!
Vi hade hela stora ridhuset för oss själva. De hade nyss harvat så det var inte ett endaste spår att bli distraherad över och det var tyst. Vi skrittade fram länge och väl på långa tyglar, sen kortade jag upp honom och övergick ganska snabbt till trav. En fri trav :) Tog två varv åt båda hållen innan jag tog ner honom till skritt och jobbade på formen. Vi gjorde stora volter vid B och E (p och v) och tränade på att inte överböja och jag försökte tänka på allt som Maria sagt till mig tidigare. Sen gjorde vi öppnor efter långsidorna och skänkelvikningar på diagonalen. Efter vi gjort det började jag göra massa olika övergångar vid olika bokstäver. Skritt till galopp. Trav till halt. Ryggning till trav osv osv osv.. Jag la ihop en massa som vi övat på under lektionerna. Tills sist galopperade vi ett par vändor på de små volterna (precis som i måndags) innan vi gav oss med träningen. Sen bara för att få oss båda att slappna av och släppa loss lite blev det en fri ökad galopp längs heeeeeela långsidorna, jösses vad han tyckte det var roligt! :)
Haha, det lät som ett lite rörigt pass det där, men det var det faktiskt inte. Jag kan bara inte skriva det rätt =P
Det var förresten en tjej som kom in och longerade sin häst en stund och det fick Solfatar att sprätta till och fara över halvhalva ridhuset i full fart. Men vet ni, det kändes ändå helt kontrollerat. När Sannie gjort så där har man verkligen känt att man inte haft någon kontroll, men med Solen satt jag så himla avslappnat och tungt så det var liksom bara att samla upp honom och ta ner honom på jorden igen :) Helt underbart att känna!
Jag red i en ny dressyrsadel den här gången. Den kändes lite högre än den andra men jag tycker man satt jättebra i den! Den andra sitter man också väldigt bra i, väldigt nära hästryggen, men jag gillar den svarta lite mer tror jag :) Det blev det svarta tränset också! :)
Vem älskar inte bilder? Visa dagar känner jag bara för att posta bilder, ingen text. Ibland känns det som om jag förstör hela bilden med texten.. men ja. Jag gillar ju text också..
Hur som helst. I morgon ska jag rida Solfatar. Solen. Herren som förhoppningsvis får mig att avancera :) Det är Annika Linds häst som hon och hennes dotter Stina tävlat en del på. Solen har startat i Mvs dressyr :) Annika är för övrigt dressyrdomare! Perfekt för mig då hon kanske kan ge en några tips :)
-Solfatar-
Igår efter ridlektionen så fråga Johanna om jag kände mig redo för ett hästbyte.. Men NHÄÄÄÄJ. Kanske nästa termin, haha :)
Jag trivs bra på Wazoo och rider ju Solfatar också. Då får jag ju variation ;) Jag har dessutom kollat med tjejerna om det är Ok att jag rider Wazoo ofta och ingen hade några invändningar. Han tycks inte vara någon annans favorit (i min grupp).
Jag vill ha en relation till hästen jag rider och jag vill känna mig trygg. Det gör jag inte om man ska byta häst efter två gånger som det är nu. Jag egentligen bara haft tur att jag fått rida Wazoo alla lektioner hittills. Tur och kanske lite tjat.
Hallå hallå!
Nu gäller det att passa på medan både mannen och barnet ligger och sover :)
Idag har jag varit och ridit Solen. Det gick så där. Inte alls bra faktiskt. Varken han eller jag kände oss riktigt på banan. Men man får ha sådana dagar. Men det var otrolig skillnad jämfört med hur det var i söndags, för då var han verkligen helt magisk. Jag får helt enkelt leva på att Wazoo var toppen igår och att jag red hela passet utan stigbyglar utan problem :) Kanske var därför Solen inte riktigt lyssnade idag? Jag hade kanske ingen styrka kvar i benen?
Idag har jag också köpt mig en säkerhetsväst. Visst, det var en kostnad utanför min budget. Men säkerheten känns prioriterad nu när man inte bara har sig själv att se till :) Det blev en Airowear Outlyne!
Alltså, förlåt. Men idag har det bara handlat om hästar. Så jag har lite svårt att komma ur det just i kväll. Men i morgon kanske jag både postar de fina inköpen jag gjorde på stan i förrgår (Svinhärliga jeans+skjorta) och berättar om spelkvällen vi hade igår. Jag kanske till och med kastar in ett inlägg om den helt otroliga serien Kings of thrones som jag sträcksåg till 05 på natten ;)
Men först, hur står det till i skallen om man köper en ponny som är 13 år för 900000kr!!? Det måste ju vara de där supersponsrade toppryttarna som köper dem , eller?
Visst att han vunnit mycket är och väldigt duktig. Men alltså, 900 000kr?! Har de skrivit fel? Fast i och för sig, det finns dyrare..
Mulle – ”världens mesta häst” – som har gått som serie i Min Häst sedan början av 70-talet.
Nästan alla hästmänniskor vet vem Mulle är. Jag är helt kär i den serien. Det har jag alltid varit! :) Kan man göra annat än älska honom?
Serierna handlar faktisk om mycket mer än bara en busig ponny och hans matte. De visar också själva kärnan i deras matte– och hästrelation som alla djurmänniskor och speciellt hästfolk förstår. Att det är busen och upptågen som skapar deras dynamik och just det som gör vänskapen och kärleken mellan dem stark.
Visst ni att det finns en Mullebok på hela 64 sidor? :)
Se så, nu sa korven packas in i sin nya P.o.P dress och sen ska vi dra på ÖOR. Där är det nämligen tävlingar idag. Nolaskogscupen. Final dessutom! :)
Vi är båda rätt trötta idag, sovde ovanligt dåligt i natt. Ty ångest är min arvedel.
Igår var vi förresten och åt middag hos pappa och Ewa. Än en gång helt galet god mat! :) Pannacotta till efterrätt gjorde ju inte saken sämre :):)
Att man hela tiden ursäktar sig, gud vad trött jag blir på det. Så nej.
Men en förklaring går ju bra :)
Jag har för en gångs skulle haft så mycket att göra att jag inte hunnit sitta vid datorn. Det behövs det inte en ursäkt för :) För det mina vänner, det är inte ofta jag väljer bort datorn framför andra grejer. Men jag har praktiskt tagit bott i stallet de senaste dagarna! Vissa dagar har jag ridit två gånger om dagen, tex i lördags och i måndgas. Först på ÖOR och sen Carat. Och vet ni, jag begriper inte hur man orkar med detta i längden. För det tar v e r k l i g e n tid. Har man dessutom barn måste det ju bli helt galet lite tid över?!
Som idag, jag åkte till stallet 09.00 och kom hem 13.10. ÄR det ok?
Det låter så länge när man säger f y r a timmar. Men jag vet ju att Vilde är med pappa och jag vet att han får mat som han ska liksom. Han har dessutom sin em vila strax efter 12. Och han vaknar ju inte förrän vid 11. Så om man ska ta det i vaken tid utan mamma är det ju bara 1-2 timmar :) Inte för att han bums måste vara med mamma.. Men alltså, äh, ni fattar säkert vad jag menar.
FINA WAZOO :)
Är det så att jag är galen på riktigt?
Jag tycker nämligen att ridbyxor är ruskigt snyggt. Man får ju en helt perfekt rumpa! :) Jag skulle nog kunna ha ridbyxor dygnet runt, haha! :) Och de är dessutom sköna och man vågar liksom bli skitigt!
Den här veckan tar jag hand om Carat och jag kan helt ärligt säga att jag mår så mycket bättre nu när jag får vara ute i stallet och göra som jag vill, rida när jag vill, sätta mig ner i boxen och bara andas. För att inte tala om hur avslappnad jag blir när jag får sitta på hästryggen. Jag blir mig själv. Jag kan andas, tänka.. Det klarnar liksom! :)
I torsdags när jag var ut en snabbis på Carat sprng vi in i 3 älgar. En mamma älg och två kalvar. Jag trodde de skulle springa iväg men det stod som förstenade tills vi kom så nära som 3 meter. De stod iof stilla även då men jag blev nervös och vände om. Jag mena, tänk att få en galen älgko efter sig! :O
Kan man annat än njuta i denna miljö? Jag älskar mitt Svedje. Huset och ladugården som man ser rakt upp är mammas place! Stället där skogen är fälld bakom ;)
Igår var jag och Vilde och fikade hos Angelica. Svingott med sockerkaka och kaffe! :) Vilde var lugn rätt länge men sen började han med ledsenheten även där och vi åkte hem. Jag vet inte han kanske är lite övertrött dygnet runt nu när han sover så oroligt för i bilen somnade han så klart på två röda.
En sak som jag verkligen gillar nu är att Vilde kan ha stl 62. Och det betyder att han kan ha alla fina skjortor vi har hemma! :) Jag fullkomligt älskar de små skjortorna. Vit body, snygga jeans och en öppen skjorta över. Mums! :) Och på skjortor är det helt ok med färg. Så länge de är i rätt skala ;)
Igårkväll åkte jag ut till Malin och red Carat. Fina herren. Jag blir otroligt avslappnad när jag får vara ute i stallet och det bara måste föra nått gott med sig hem igen. Nästan som en powernap fast annorlunda ;)
Ska strax iväg och rida Carat med Malin :)
Carat har bott med Malin sen 99. Först när hon fick hem honom så stod han uppe i mitt stall med Sannie ett tag :) De blev verkligen ett mysigt par, Sannie och Carat. Det var tider de! Så många år sen nu.. Vad fort tiden går!
Om man vill rida fler dagar i veckan än en (för instruktör), hur gör man då? Om man inte har råd att betala fullt pris varenda gång för det blir galet mycket i slutänden.
Vad jag läst mig till kan man vara stallvärdinna och därmed få en extradag. Sen om man lyckas komma med i tävlingsgruppen får man ytterligare en dag och en häst att ta extra hand om. Men hur lätt är det =P
Jag vill verkligen utvecklas den här gången och det känns så svårt om man bara rider en gång i veckan :(
Jaja, vi tar det väl som det kommer, det hade varit kul att kunna rida oftare och mot ett mål bara..
Tänk igen ;)
Ok, lite mycket häst i bloggen nu men så får det vara under en tid :)
Denna film gör en så galet ödmjuk. Men jag önskar att hon haft hjälm på sig.
Jag måste köpa mig en ny omgång med ridkläder för mina gamla är spårlöst försvunna. Hjälmen och allting!?
Hur som helst. Detta ligger på önskelista just nu. Jag ska iof kolla på tre par begagnade ridbyxor här i veckan, hoppas de passar. Då kanske man får två par för priset av ett par nya :) Men jag måste ändå köpa allt det andra =P
Allt har sin tid.
Att 10 ridlektioner dessutom kostar 1700kr är helt crazy i min värld.
Är deras skor stora i storleken? Jag är ju en 36a men jag vill gärna få plats med ett par tjockare strumpor. Och ridbyxorna, de är ju en historia i sig. 36an kommer säker vara obekvämt tajt i midjan och perfekt på benen medan 38an sitter skönt i midjan men är för lösa på benen. Mina förra ridbyxor var en 36a men när jag köpte dem var jag en 34. Jag avskydde att de satt löst på benen =P
Utöver detta skulle jag verkligen vilja ha dessa saker, trots att det är heeelt onödigt;
Jag känner mig så skyldig för detta.
På lördag förmiddag var jag nämligen på ÖOR och red lektion på stor häst. På Wazoo. Och det var längesen jag kände mig så sprudlande hästglad som jag gjorde då. Jag kände mig stark! Jag hör hemma i stallet och så är det bara.
Men än en gång, om jag bara vetat.
Jag har en viss förkärlek till fuxar när det gäller stor häst. Så jag föll ju som pladask för denna herre :)
Jag försöker sätta mig ner för att skriva om annat, fortsätta att skriva om semestern som jag inte hann klart. Men jag får inte tankarna att koma till ro. Förlåt. Ge mig en dag eller två så kanske jag kommer på banan igen. Allt är bara för jobbigt just nu :(
Kyrkoryks Zantina
1990/06/03 – 2011/08/12
Lilla My och Sannie.
Trapalanda är nu ert. Se efter varandra.
Igår satt jag upp hela natten, inte en sekund kunde passera utan att jag tänkte på dig. På oss. Du lärde mig så mycket.
Vid 02 gick jag ut och satte mig på altan. Jag såg att det var fullmåne och tänkte på att det var strålande sol under dagen.
Både solen och månen lyser för dig Sannie. Jag hoppas de visar dig vägen till de evigt gröna ängarna.
