Grubbleri gällande förlossningen :'(

Magen. Vilde. Bebis. Förlossning. Känslor.

Jag har nu i elfte timmen börjat oroa mig för mina känslor inför förlossningen och bebis. Jag gruvar mig. Tänk om det hela blir som med Vilde. Att jag tappar de där mysiga och så otroligt vikta första timmarna ihop. Jag känner mig dålig inombords som aldrig blev så där gråtande glädjeglad efter att de plockade ut Vilde. Men är det så konstigt egentligen, jag fick ju inte ens se honom förrän åtta timmar senare?

Jag fick äta min smörgås och dricka min Pommac helt ensam och fylld med morfin. Jag kunde ju knappt tro att han var min när de bar ner honom till mig. Allt kändes så märkligt på något sätt. Det var ju först efter ett par dagar som jag verkligen kunde ta in allt. Ett par veckor tills jag inte kunde släppa honom med blicken. Den känslan som borde ha kommit direkt när jag fick se honom. Sen tog det nog en månad eller två innan de där riktiga tigermmammakänslorna kom. Det var som att alla andra ändå dög. Det spelade ingen roll för honom att jag var mamma. Han var lika nöjd och glad hos vilken annan som helst. Alla kunde ju dessutom mata honom med flaskan. Så varför skulle jag ha något speciellt band där?

Jag vill inte att det ska bli så igen. Jag vill känna det där direkta!

Men samtidigt vet jag att mitt samvete kommer att äta upp mig inifrån om jag nu får det så. Hur orättvist känns inte det mot Vilde? Min största skatt i livet!

Det är ju egentligen helt galet att jag ens har dessa tankar. Men det är svårt att låta bli.

Annonser

15 thoughts on “Grubbleri gällande förlossningen :'(

  1. aw du e så gullig. tror att alla mammor där ute förstår dig , jag hoppas du får en mer normalare situation denna gång. just nu är jag på semester i turkiet men kikar in varje dag :) kramis

    • Guuuud så härligt att vara utomlands! Jag önskar att jag också kunde vara det men vi får vänta till nästa år! ;)
      Hoppas ni har det helt underbart! Kramar

  2. Jag tror inte många känner den där direkta kopplingen när barnet kommer, i alla fall inte med första. Man har ju precis varit med om en traumatisk händelse och det är svårt att fatta att det där knytet är ens barn! Men det gör väl ingenting? Man älskar så det räcker och blir över sen ändå!

  3. Jag pratade med en kompis om det där ögnblicket man så ofta ser på tv. När mamman får hålla bebisen första gången och hon gråter glädjetårar. Min kompis har nu fött sitt fjärde barn och hon utbrast: man grinar inte för att man är glad, man grinar av lättnad för att det är slut på det onda!! :)

    Du/ni kommer att hinna få tonvis med minnesvärda ögonblick ändå oavsett hur det blir. Hoppas ändå att det inte blir så tumultartat som förra gången.

  4. Stämmer in i kören…tror det är en myt att man ligger där helt som vanligt och konnektar så snart man får upp barnet på magen. Det är något av ett trauma att föda oavsett vilka komplikationer man råkar ut för. Minns själv efter 42 h förlossning när min pojke kom upp på magen. Jag orkade knappt ens vända honom för att titta. Men det har inte så stor betydelse, han är det finaste och mest dyrbara jag har. Även förlossningen är idag ett fint minne. Men den blev inte det förrän efteråt ;)

    • Skönt att det blivit ett fint minne nu iaf. Det har faktiskt min förlossningen också blivit om jag inte går och fördjupar mig i den! :) Det är ju egentligen helt magiskt! :)

  5. Hej! trevlig blogg att läsa!! väntar oxå vårat andra barn och våran son född maj 2011 och nu bf om 10 dagar,lycka till när det ät dax! Kickar in vaeje dag :-)

    • Vilken härlig färg du har i håret nu! Det ser så friskt ut!!

      Mm, det är synd att det är lite tabu. Och det är synd att vi blivit så färgade av det vi ser på tv. Jag tror iaf att mycket som vi känner ”fel” kommer därifrån. Man SKA liksom bubbla av lycka direkt efter förlossning, allt annat är fel. Likaväl som att man ska vara superfräsch och supersminkad när man vaknar direkt på morgonen Haha! Jag önskar att fler vågade berätta hur det kändes, även om det inte var som tv eller som i alla tidningsartiklar. Alla känner vi ju olika

      Så roligt att han frolfar, jag trodde typ att det bara var Mattias och hans kompisar som höll på! De har ju vad jag vet en rätt fin bana i Sundsvall! Och en ännu bättre i Skellefteå.. ?

      Hoppas ni får en skön semester nu!

  6. Jag förstår exakt hur du känner och tänker. Jag var sjukt orolig under hela min graviditet efter ett sent missfall bara några veckor innan jag blev gravid igen. Rädslan kring att inte älska mitt barn fanns där hela tiden och jag tror det tog uppemot en månad när hon väl kommit innan jag kunde känna den där himlastormande kärleken. Förlossningen i sig var inte traumatisk på något sätt, men direkt efter började jag blöda och slutade inte så jag fick åka in på operation. Missade därmed också de första timmarna och sen var jag helt enkelt så slut av blodbrist, sömnbrist och allt annat att jag inte orkade bry mig speciellt mycket. Självklart tog jag hand om mitt barn på bästa sätt även den första tiden och det gör man ju! Men det är nog många som känner sig lite lurade och rädda när den där ögonblickliga kärleken inte dyker upp.

    Jag tror och hoppas dock att det blir annorlunda med andra barnet (har just plussat, första barnet är 9,5 månad nu). Då vet man ju på ett annat sätt att de där känslorna kommer att komma förr eller senare och slappnar kanske av på ett annat sätt.

    • Så sant det du säger, men samtidigt kan jag känna mig lite rädd för att faktiskt få de där känslorna denna gång. Så orättvis jag kommer att känna mig :( Självklart kommer jag älska dem båda lika mycket, men just att Vilde kanske inte fick all kärlek han förtjänade där i början är hemskt!! (Han fick den ju så klart men den där rosabubbliga känslan saknades) På ett sätt skulle det nästan kännas bättre om det blev som med Vilde. För jag vet ju att känslorna kommer :) Och då skulle jag slippa få dåligt samvete!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s