Veligt värre.

Om man får vara pessimist för ett tag, ja, då är det ju faktiskt så att vi alla ska dö i framtiden och det är lätt att undra vad vi gör här Hur lång framtid vi har därimot, det låter vi ofta slumpen och vardagliga val ta hand om. Det är lätt att säga nej och ja också för den delen. Om ett utav dina nej hade tagits bort och ett ja hade satts dit istället, hade ditt liv sett anorlunda ut då?

Jag har svårt för att bestämma mig, jag har beslutsångest som inte bara gör mig förvirrad utan den kan även fylla mig med daglig ångset. Det handlar om så enkla saker som; vad jag ska äta? Vilka kläder som passar idag? Eller om jag vill dricka kaffe nu eller senare?

Alla dessa val känns rätt små just nu när jag läser dem på skärmen. Sånna här val kan vissa dagar bara rulla på av sig själv andra dagar kan det ta timmar av fundering, fram och tillbaka. Dessa val är även helt egoistiska, de berör bara mig och borde därför vara rätt så ”lätta” beslut.

När andra personer däremot blandas in i mina val, då är jag riktigt jobbig som människa, både för mig och för andra tror jag. Om någon som jag inte umgåtts med på länge frågar mig om jag vill ”hitta på” någonting samma dag som personen frågar då blir jag panikslagen och pulsen ökar och jag känner mig jättestressad, utan att ens ha hunnit svara på frågan ännu! Om jag däremot får några dagar på mig att förbereda mig inför ett möte eller en händelse då brukar allt flyta på bättre. Timmarna innan drabbas jag ändå av nånslags panik eller stress, kalla det vad du vill,  men den är iaf inte lika intensiv.

Tänk er då nu om någon frågar om min åsikt? Jag vet inte om folk anser att jag lätt vänder kappan efter vinden, jag hoppas innerligt att det inte är så, men chansen finns ju. Skitjobbigt. Jag säger oftast vad jag tycker rakt och rätt fram. Men det kan uppfattas fel och som att jag trampar folk på tårna. Så det är igentligen efteråt när det handlar om en sådan sak (vad-tycker-du-frågor) som jag får lite ångest. Skulle jag sagt nått annat nu eller? Men hell, jag är rak, varför hålla på?!! Men ändå, man förväntas att linda in saker nu för tiden. Ska det verkligen behöva vara så? Även om det bara handlar om sånt som vilken klubb vi ska gå till på kvällen eller om molnen är gråa eller vita kan vara klurigt. Moln är vita, så länge de inte är gråa.. men vita först, eller?

Allt det här handlar egentligen om ett extremt kontrollbehov jag har, visst låter det dumt?

Hur kan jag lägga mina val i andras händer om jag vill ha kontrollen? På det sättet slipper jag ta tag i någonting ordentligt, jag slipper förändra mig själv och mitt liv för alla omständigheter runt om kring mig förändrar det åt mig. Om jag då inte trivs med dem, då är det inte mitt fel, nej då kan jag skylla det på andra. Jag är ju självklart rädd för att misslyckas som många andra.

Är det slump att jag har drabbats av beslutångest? Eller är det mina tidigare val i livet som ställt till det i efterhand? Och hur fångar man verkligheten igen när man vant sig vid någonting som andra redigerar åt en? Eftersom jag är medveten om att detta är (i dessa tider) ett mycket vanligt problem och jag är långt ifrån ensam att känna att mitt liv inte är ”mitt”, men ändå så eget.

Är det då så konstigt att man känner sig oviktig? Att man undrar vad man egentligen gör här? Tänker du nu att, jag vill ju inte vara här, då kanske det är dags att se till att byta ut ett av dina val. Sätt dit ett ja istället för ett nej. Och se till att ditt liv börjar se anorlunda ut.

Det gjorde till exempel jag i förrgår. Jag for hem till Angelica, bara så där. Jag, jag, gjorde det valet. Jag som vanligtvis inte gillar att sitta och tisseltassa när jag har tusen andra saker att göra, och så där impulsivt!?. Men hey, varför inte pröva, ge det en chans liksom. Det var faktiskt rätt trevligt, god stämning, gott te’, fin lhg, go tjej. :)

Ay ay, enough said about that. Nu ska jag gå och avnjuta en god chokladboll med mitt sällskap :)

Annonser

One thought on “Veligt värre.

  1. Ojojoj, så jag känner igen mig! Har kunnat vara jag som skrev dessa ord för något år sedan. Förstår precis vad du menar och hur du känner. Det är så jedra jobbigt att ha beslutsångest, man blir galen på sig själv tillslut. Så onödigt att vela för småsaker så som du beskriver.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s