Förvånande långa listor..

Dag efter dag möts man av allt längre BB listor. Jag blir förvånad. Har skrivit ett par rader om detta förut men jag kan inte sluta häpnas över detta fenomen. Behöver man typ 100 ombyten till bebis för en fyra dagars sjuhusvistelse?

”Bebis bajsar ner sig minst ett par gånger om dagen..”

Använder man inte blöjor på bebis när man ligger på sjukhus eller?

Jaja, hur som helst kommer inte jag att ta så mycket mer än det absolut nödvändigaste och det som ryms i Billabongen (väskan). Som jag har uppfattat det så får man ju dels saker från BB och man får dessutom låna en massa grejer. Klart man vill använda sina egna saker och så men det finns ju gränser. Varför göra det så omständligt?

Krukan har förresten hittat skötbädden. Vet inte om jag ska låta han ligga på den om han nu vill det eller om jag ska vara lika hård där som med sängen. Fast samtidigt, vad spelar det för roll om han lånar den på dagarna? Jag kommer ju ändå att lägga på ”skötskydd” när jag ska använda den och han kommer garanterat inte ligga kvar på den när jag kommer med en bebis mot honom.

En annan sak nu när jag ändå håller på.. Varför har de flesta forum för gravida som ska ha i Maj (jag syftar absolut inte bara på det stora forumet jag hänger i, utan de flesta Maj forum) blivit rena rama klagoväggen? Det är krämpor hit, krämpor dit. Irriterade själar här och irriterade själar där..

Är det absolut ingen som får må bra nu de sista veckorna eller är det så att de triggar varandra att känna efter lite extra? Oj, oj, nu fick jag ont i ryggen. Nu har jag minsann SD osv..

Jag tycker man ska skriva om det bra stunderna istället. Peppa varandra liksom. Är en glad blir fler glada automatiskt. Skriv hur lyckliga ni är och vad som varit bra på dagen i stället. Hur kände ni när vi mådde som bäst idag? Jag skulle lätt kunna skriva minst en bra sak om dagen tex ”Idag när jag satt ute på balkongen lyste solen så underbart vackert på magen att jag blev alldeles rörd. Tänk att vi alla snart är mammor. Jag är så lycklig” eller ”Idag när jag var ut och hämtade posten buffade pyret i magen så att jag höll på att ramla omkull men oj vad levande jag kände mig!” Nu gör jag själv inte det med risk att det skulle reta gallfebern på de andra mammorna men jag tycker det ät tråkigt att det man läser mest om är alla dessa krämpor.

Nå förstår jag att man inte alltid kan känna sig på topp, det gör inte jag heller. Vissa dagar mår jag skit. Men jag tycker ändå att de bra dagarna borde vara av majoritet!

Jag förstår även att man skriver för att kolla om det är normalt att känna som man gör. Känner fler likadant är det förmodligen normalt.. Men ändå. Jag tycker det har blivit mycket. Ibland kan jag logga in och vara på toppenhumör men sen när jag läst i trådarna känner jag mig nästan lite avslagen. Alla dessa mammor som inte får njuta. Eller väljer de att fokusera på fel sak? Det kan nästan bli så att jag själv går och känner efter om jag ändå inte har tex foglossning.

Jag är nog en av de lyckligt lottade som inte har foglossning what so ever för jag vet inte hur det känns, jag har ingen aning faktiskt eller så har jag det men inte är medveten om det? Är det de som känns som stickande knivar in i höften ibland? Är det det som gör att man inte kan ställa sig upp från soffan utan att se ut som en gammal tant? Hmm, ja. Kanske är det foglossningar jag har ändå. Eller var det nu tanken som skenade iväg och gjorde att jag sökte problem? ;)

Det är ingen dans på rosor att vara gravid, men det behöver heller inte vara en ständig bädd av tistlar. Det gör lite ont att vara gravid. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Men se tjusningen i det. Försök :)

Förlåt om jag trampat folk på tårna nu, det har inte varit min mening, ingenting av det jag skrivit har varit till någon personligen eller så. Detta är bara hur jag uppfattat situationen. Min känsla för dagen helt enkelt :)

Annonser

11 tankar om “Förvånande långa listor..

  1. Jag håller med dig! Tror det är lite typiskt svenskt, vi måste klaga. :) vi kan inte bara gilla läget. Beundrar dig att du kan vara på posetiv trotts allt du gått igenom. Men jätte kul att följa bloggen och se att Lill killen fortfarande är kvar i magen. :)

    Har hittat din blogg via det där fina forumet, där man ibland blir mörkrädd över det man läser…

    • Vad gulligt av dig Annalena! :)
      Ja det är helt otroligt att veckorna har passerat och att han fortfarande trivs där inne.
      Han ligger i säte och sparkar som en tok, antar att han kommer att vara en riktigt fighter när han väl kommer :)
      Haha, ja vissa saker som skrivs är ju verkligen helt rabiata. Men man får ta det med en nypa salt!

    • Haha :) Ja men visst är det härligt!! :)

      Hur ligger eran bebis i magen? Fötterna upp eller ner?
      Vilde ligger i säte och håller på att sparka lös mitt bäcken tror jag, haha :)
      Folk brukar ju skriva att det känns som om fötterna ”fastnar” under revbenen men för mig fastnar de i höfterna :)

      • För mig känns det som om Pyret sparkar sidledes, ligger inte riktigt i säte mer som en banan :)
        Nu ska jag äta supergod frukost innan besök hos barnmorskan!!

  2. Å gud så jag har klagat!! Fast inte i någon forum, bara till mamma och Rikard och kanske några vänner. Men smärtan och värken och sömnlösheten gör mig till en helt annan person. Men då man inte klarar av att klä på sig själv eller sitt egent barn och bara är värsta värdelösa tråkmamman hela tiden blir man lätt lite låg ibland. MEN, jag försöker alltid se det positiva i det hela och jag skulle inte byta bort det mot något. Förra graviditeten mådde jag jättebra så visst finns det dem som mår bra.

    Och ja, jag tycker också att det finns helt galna listor på vad som ska has med till BB. Förra gången hade jag med några plagg till mig och några till bebisen, samt sjal och toalett artiklar och det räckte gott och väl i fyra dagar. Man får ju som sagt saker och man får låna på sjukhuset det som behövs. Nu är det väl bara 24 timmar man får stanna så man hinner väl inte använda så mycket saker kan jag tro. Men, alla gör ju som de vill. Jag avskyr packning så ju mindre desto bättre tycker jag. =)

    • Haha, men alltså, jag klagar också. Men då oftast till Frida. Där vet jag att jag har stöd och att hon inte dömer mig. Vad det än är. Jag klagar även till Mattias en del men det får han liksom ta, han är ju min sambo :) Och inte tror jag att du är en värdelös tråkmamma även fast du kanske känner dig som det ibland!! :) Jag känner mig ju som en fet gravidkossa också ;) Och som du säger, det gäller att se det positiva för det leder faktiskt till något helt underbart! :)

  3. jag tror det är lätt hänt. lite i stil med inte lagar man det som är trasigt; inte sitter man o klagar vid datan när solen skiner? :) iaf inte jag. sen klagar jag personligen hellre i ett forum med okända människor i samma sits än till min sambo o familj som ändå får stå ut med att jag går långsamt/stönar eller vad jag nu än gör. bättre att de får de fina stunderna o okända dom sämre resonerar jag ;) alla är vi olika!

    • Jag skriver som jag gjorde till Lisa. Jag klagar också, det gör jag. Men då oftast till Frida, en nära vän till mig. Där vet jag att jag har stöd och att hon inte dömer mig. Vad det än är. Jag klagar även till Mattias en del men det får han liksom ta, han är ju min sambo :) Sen brukar jag alltid tänka lite innan jag häver ur mig allt klageri. Är det verkligen nödvändigt att ta upp just den grejen typ.. Är det en sån big deal? Lite ”tänka först, tala sen” :)

      Grejjen är den att i forum så tror jag att man triggar varandra lite mer än nödvändigt. Kanske är det därför jag upplever som att det blivit mycket av den varan nu på slutet. Alla postar just sin krämpa och så rinner det iväg. Men alltså, skulle jag posta alla mina krämpor skulle ju folk go bananas. Vad de skulle tycka att jag var en trasig själ. De skulle tro att jag hatar att vara gravid :( Jag skulle kunna skriva varje dag om hur illa jag mår på bricanylet, hur dåligt jag sovit om natten, hur mycket vätska jag har fått i benen, hur mycket sammandragningar jag har osv osv osv.. Men vars är glädjen i det? Vad får jag ut av att berätta det för alla dessa okända snart blivande mödrar? Jag kan eventuellt få dem att bli nojjiga.. Men det är ju inte meningen. Visst har även jag skrivit inlägg någon gång där det står att jag har problem, men det har jag oftast skrivit i syfte för att höra om det är normalt att känna på det viset. När trådarna börjar rulla igång och post efter post handlar om div. krämpor känner inte jag att jag också måste påpeka mina.. Det är det jag menar :)

      Men absolut, jag fattar att man inte kan skriva om guld och gröna skogar varje dag. Det skulle ju bli pinsamt. Som om man försökte klistra på en låtsasbild av verkligeheten. Äsch, vad invecklat det här blev. Det är ju lite som det med förhållanden och tjejkompisar. Man sitter väl inte och vräker ut sig hur bra man har det varje dag utan det som ventileras är om det hänt något jobbigt, det säger väl sig självt.. Så visst förstår jag att det kan bli så på forum och att vi alla är olika och att vissa faktiskt tycker det är bra att man har just den möjligheten, att få ventilera sig bland okända. Jag tycker inte sämre om någon för det. Men det gör mig personligen lite låg att läsa post efter post om krämpor när det egentligen är en helt underbar sak det leder till :)

      Snälla, fatta mig rätt. Jag önskar att jag kunnat uttrycka mig på ett någorlunda klart sätt. Jag har så mycket inom mig som vill ut gällande detta och massa andra saker men det är så himla svårt att få det rätt så här över nätet.

      Skriv mer om du tycker jag orättvis på något sätt eller om du inte förstår mig.. ok? :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s