Det här med alla extra gravidkilon är ju en saga för sig. Jag hatar det. Och än mer hatar jag att denna gång kan jag fortfarande röra fingrarna. Det betyder ju att jag inte har lika mycket vätska i kroppen =P Och det i sin tur betyder ju att denna viktökning är mer rent fett.. Inte schysst. För jag har ju faktiskt gått upp lika mycket som jag gjorde med Vilde.

Men då var jag så svullen i lederna av all vätska att jag inte kunde vicka på tårna eller knyta handen. Den övervikten rann ju i stort sett av mig på en vecka. Elva kilo på sju dagar och de övriga 16kg på de nästkommande elva veckorna utan någon speciell motion.

Nu känns det som om fettet är här för att stanna. Jag har dessutom börjat få bristningar på höfterna, fy tusan. Nu räcker det. Hur kunde det bli så här? Jag har ju inte direkt svullat grädde eller någon annat speciellt onyttigt denna gång =P Är man 162 ska man inte väga 77 kilo, så är det bara.

Jaja, vi får väl se. Jag har iaf tydliga mål denna gång och jag känner mig sjukt taggad för att se hur jag bäst kan påverka denna viktnedgång. Mitt huvudsakliga mål är att komma ner på min ”före gravid” vikt som var 52. Sen måste allt tajta till sig lite. Musklerna måste komma tillbaka och fettet ska bort!

-Detta kort tog jag strax innan jag fick reda på att jag var gravid med Vilde-

-Så här såg det ut precis innan jag fick veta att vi väntade nästa bebis, dvs 4 månader efter förlossning Då var jag nere på 55kg-

Jag vet att jag i denna soppa måste väga in att att jag faktiskt varit gravid i nästan 2 hela år, direkt efter varandra. Det var ca fyra månader som jag inte var gravid. Och på den tiden hinner faktiskt inte kroppen repa sig efter första graviditeten. Men det betyder med andra ord att jag har dubbelt så mycket att jobba med om man ska hårddra det =P

Jag säger så här, nästa Juni ska jag vara återställd. PUNKT.