Idag var det dags för ännu en träff med cirkeln :)

Det var många som var borta så jag var hemma mycket tidigare idag. Hur som helst så satt vi och snackade lite innan meditation och en av deltagarna hade med sig en tankenöt. Det var en homogen träkloss som hade tre stora jack i sig. Sen satt det en spik genom två av dem. Hur kom spiken dit? Trät är alltså i ett stycke och inte limmat.

Vi fick tack och lov svaret i slutet av cirkeln! ;) Löser du den?

Under meditationen ikväll vet jag inte vad vad jag upplevde. Jag befann mig i Gullvik och satt vid våran grill, ensam. Så jag tänkte att här kan jag ju inte sitta i en evighet. Jag bestämde mig för att gå till Lotsberget. På vägen dit mötte jag först ett gammalt par, runt 75 år kanske. Tanten såg ut som en riktigt bullfarmor med tjockt vitt hår och gubben kunde jag inte urskilja direkt. Men de hade grå träningsoveraller på sig och de hade en liten terrier med sig. Den var orangebrun och hade ett rött halsband. Paret var iaf väldigt glada över att de fick vara tillsammans och de var otroligt kära. Mysigt tänkte jag och traskade vidare.

Jag kom aldrig fram till berget utan fann mig istället ute vid en sjö, jag vet exakt vilken men kommer bara inte på namnet, där satt jag mig än en gång och grillade. Grillade korv :) Där var också en äldre kvinna på ca 40år, han hade en röd jacka, blå jeans och hon hade mörkbrunt rakt hår. Strax bakom oss så lekte en liten pojke på kanske 5-6år? Han hade en blå jacka och gummistövlar. Kvinnan sa till mig att hon kände sig ensam och saknade sin man. Jag ville inte fråga nått mer om det så jag sa inget. Hon tog sen fram en stor glasskärva ur jackfickan och visade mig den. Jag fick känslan av att de måste ha varit med om en olycka, typ bilolycka? Strax därpå så var meditationen över och vi skulle redogöra för vad vi upplevt.

Elisabeth sa att nästa gång ska vi begränsa oss till kontakter som har med gruppen att göra så att vi kan börja jobba med mer direkta budskap. För just nu kan vi få in lite vad som helst. Det ska bli spännande men jag måste lära mig att släppa på spärrarna och bara ta in utan att analysera så mycket varför och hur.

I torsdags var jag och träffade upp cirkeln. Vi kör den varannan torsdag och kommer som sagt att hålla på till November! :)

De senaste tå gångerna har jag tyvärr haft svårt att fokusera och jag har hamnat i något slags tvivelaktigt läge som gör att jag inte kan slappna av. Jag vet inte om det kanske är för att Mattias tydligt sagt hur löjligt han tycker det är och att det bara är ren bluff? Kanske. Jag är ju rätt lättpåverkad, omedvetet.

Tankar som ploppar upp är liksom; ”Vad gör vi nu egentligen, gud så tokiga vi är som sitter här i ring och pratar om våra fantasier”, ”Detta är ju bara vad vi vill känna, se och höra, vad är på riktigt?” Osv, osv.. Så himla dumt eftersom jag i grunden v e r k l i g e n tror på detta. Näst intill utan tvivel. Men det blir så svårt..

Första mötet vi hade var helt fantastiskt. Då satt jag där helt öppen och utan tankar. Jag babblade på om det jag upplevt och jag måttde toppen. Nu känner jag på något sätt att jag måste prestera för alla de andra i gruppen verkar ju få fram så mycket. Varför är det bara svart för mig? Drar jag ner de andra nu?

Men tydligen är det vanligt att känna så och då blockerar man sig själv. Så klart!

Jag har dessutom börjat känna mig stressad under själva ”öppning”. Jag har svårt att visualisera sakerna tillräckligt snabbt. Ska vi befinna oss på en äng för att sedan se en grind vill jag gå till grinden, hela vägen, och den är ibland rätt långt bort. Men iom stressen så pressar jag fram den så den är rakt framför mig. Men hur kom jag dit?? Så tokigt av mig.

Nästa gång jag skita i alla andra och bara vara med mig själv. Det får ta den tid det tar. Så är det bara!

Hur som helst så kände jag ju inte så mycket i torsdags. Det jag upplevde var dock att jag blev helt lam i höger sida av kroppen. Jag trodde rakt att jag skulle trilla av stolen ett tag. Superkonstig känsla i kroppen. Sen fick jag superintensiv smärta i mitten av sidan på huvudet. Strax ovanför örat på höger sida och tillsist fick jag tväront i en visdomstand och kände mig supersvullen.

Om jag har förstått detta rätt skulle man kunna ha tolkat detta som att man fått kontakt med en man/kvinna som led av tandvärk och som eventuellt fått en stroke. (??) Precis som när man får upp en bild av Kalle Anka kan kan tolka det som om man har en plattfotat, hes, kort man med sig. För alla bilder och känslor är inte logiska. Det är inte som på TV. Utan man måste tolka saker utifrån sig själv. En katt betyder ju inte samma sak för mig som för dig till exempel.

Jag planerar nu att försöka meditera lite själv hemma innan jag åker iväg på träffarna för att se om det kan få mig att fokusera bättre.